Hur kan vi skapa beteendeförändringar för att minska plastskräp? Antrop ledde ett policy lab-samarbete mellan Naturvårdsverket, Vinnova och Håll Sverige Rent för att besvara den frågan. Arbetet med att få insikter ledde till hypoteser, förslag och rekommendationer för politiska verktyg och ekonomiska incitament.
Vi arbetade med: Tjänstedesign, Användningstester, Systeminnovation och Policydesign
Plast är en bra och praktisk produkt, men den orsakar enorma problem för vår miljö. Årligen hamnar cirka åtta miljoner ton plast i haven. Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att studera hur man kan minska plastskräp. Projektet fokuserade på engångsförpackningar för produkter som konsumeras på språng, som godis, snacks och glass, och syftade till att fastställa hur nedskräpning av den här typen av förpackningar kan minskas.
En risk när man utvecklar nya politiska instrument är att de baseras på teoretiska analyser och kanske inte är effektiva när de faktiskt används i praktiken. För att undvika detta resultat arbetade vi med policy lab-metoder, en metod för att utveckla regler som stimulerar användarcentrerad innovation och positiv samhällsutveckling. Målet var att hitta idéer och lösningar baserade på användarnas faktiska behov. Flera olika experter kopplades samman med projektteamet för att uppnå tvärfunktionellt samarbete.
“Denna arbetsmetod var otroligt givande. Jag är ganska säker på att vi inte skulle ha nått dessa resultat om vi hade arbetat som vanligt. Vi skulle inte ha uppnått samma djup och vi skulle inte ha kunnat prata med så många relevanta personer.”
Sebastian Dahlgren Axelsson, innovationsstrateg på Naturvårdsverket
För detta uppdrag ville Naturvårdsverket utforska sambanden mellan produkter, konsumenter, återförsäljare, avfallshantering och förpackningar. Att studera hur man kan ändra beteendet av nedskräpning var en viktig komponent. Följande resultatmål utvecklades för projektet:
Minska de negativa effekterna på havsmiljön orsakade av plastskräp. Ge Naturvårdsverket en djupare förståelse för motivationerna, attityderna och beteendena hos konsumenter/tillverkare/återförsäljare/kommuner och hur de påverkar nedskräpning.
Projektteamet började med att observera personer som slängde skräp och genomförde flera omgångar av intervjuer. Under analysfasen utvecklade vi en djupare förståelse för beteende och behov och identifierade situationer och platser med högre risk för nedskräpning. Insikterna inkluderade:
Baserat på insiktsarbetet utvecklade teamet hypoteser och prototyper som testades i en verklig miljö.
“Förståelse av ett omedvetet beteende kräver olika tillvägagångssätt. Så vi utvecklade två hypoteser som vi testade med prototyper för att lära oss mer om beteende och motivationer,” säger Maria Klint, tjänstedesigner på Antrop.
I kiosktestet fick kunder en skräprabatt om de inte tog glassförpackningen. I etiketttestet använde vi klistermärken för att se vilken effekt information på glassförpackningen kunde erbjuda.
Ekonomiska incitament inom förpackningsdesign visade sig vara ett intressant område för vidare arbete. Antrop utvecklade två förslag till politiska instrument som testades med producenter och intressenter inom den svenska glassindustrin.
“Användningen av design tänkande som en metod var avgörande för att komma fram till de två förslagen till politiska instrument,” säger Maria Klint. Naturvårdsverket har nu förslagen och utvecklar dem som en del av deras regeringsuppdrag. En rapport publicerades sommaren 2019.