En verktygslåda byggd för komplexa samhällsutmaningar
Antrop grundades 2001 och har sedan dess hjälpt företag och myndigheter att driva innovation och omställning i Sverige. Det innebär att vi tar oss an uppdrag som rör sig längs hela skalan: vi kartlägger komplexa system och hittar de hävstångspunkter där förändring gör störst skillnad. Vi samlar aktörer som aldrig suttit i samma rum och skapar gemensam riktning. Vi visualiserar framtider som är svåra att föreställa sig – och gör dem så konkreta och levande att de förändrar hur människor tänker och handlar. Och vi omvandlar insikter till nya tjänster, arbetssätt och konkreta verktyg som organisationer faktiskt inför och använder. Våra metodmässiga kärnkompetenser är systeminnovation och framsyn och spekulativ design.
Matsystemet är en fråga för det civila försvaret
En central insikt i Antrops arbete de senaste åren är att mat och civil beredskap hänger intimt ihop.
För Livsmedelsverket och Vinnova kartlade vi hela det svenska skolmåltidssystemet. Vi genomförde över 80 intervjuer med elever, lärare, politiker, producenter och upphandlare och tog fram en systemkarta som synliggjorde var hindren och möjligheterna faktiskt finns – och en innovationsprocess som nu testas i fyra kommuner. Bakgrunden är enkel: ett matsystem som producerar ohälsosam mat, ger barn dåliga vanor och inte klarar störningar i leveranskedjan är inte resilient. Det är en sårbarhet.
Den insikten tog vi ett steg längre i samarbete med innovationsplattformen PUSH, finansierat av Vinnova. I framtidsprototypen Värvningskontoret 2035 ställde vi en container utanför riksdagen och lät besökare uppleva vad som händer när var femte vuxen lider av fetma år 2035. Kostnaden för samhället beräknas till 125 miljarder kronor om året. Ungefär lika mycket som hela försvarsbudgeten. Försvarsmaktens generalläkare deltog vid invigningen. Det ledde till möten med socialdepartementet, frågor i riksdagen och uppmärksamhet i SVT, DN, Aftonbladet och Sydsvenskan.
På uppdrag av Vinnova och innovationsplattformen Regenerator tog vi fram Naturgård 2038 – en vision för det regenerativa lantbruket. När vi presenterade den för 500 studenter på KTH och Södertörns högskola och frågade om de skulle vilja jobba i lantbruket om det såg ut så, svarade 95 procent ja. Mat- och jordbrukssystemets förmåga att locka nästa generation är en direkt beredskapsfråga. Och vi tog fram en lösning på den frågan som nu drivs vidare i Vinnovas satsning.
Boendet och samhällsbyggandet: hur vi lever när det krisar
Civilt försvar handlar inte bara om vad vi äter, utan om hur vi bor och hur vi bygger samhällen som håller ihop.
För HSB och innovationsprogrammet Shift Sweden skapade Antrop framtidsprototypen Bo en dag i år 2050. I en ombyggd lägenhet på HSB Living Lab i Göteborg fick besökare, bland dem politiker, forskare och samhällsbyggare, uppleva hur vårt samhälle kan se ut om vi inte klarar av att hantera klimat- och trygghetsfrågorna: en vardag där el, vatten och trygghet inte längre var självklara. De fick prova hur vi kan behöva hantera vardagliga situationer, cykla för att ladda reservbatterierna. Laga mat på alternativa råvaror. Hantera mörker och social oro.
Forskning från Chalmers mätte effekterna: 94 procent av deltagarna tänker numera på klimatförändringar varje vecka, mot 58 procent före upplevelsen. 81 procent ser klimatåtgärder som mycket brådskande i sin yrkesroll. Prototypen nominerades till Guldhemmet och ACAN Sverige-priset.
Men den mest slående insikten från projektet var inte teknisk. Det var att gemenskap – tillit och samarbete mellan grannar – var den tillgång deltagarna beskrev som viktigast i en kris. Inte prylar. Inte system. Människor.
Det sociala skyddsrummet
Den insikten är nu kärnan i Antrops senaste uppdrag inom civilt försvar. Tillsammans med HSB Riksförbund och den ukrainska organisationen Repower deltar Antrop i projektet Morgondagens skyddsrum, finansierat av Vinnova. Projektet undersöker hur granngemenskap kan fungera som socialt skyddsnät i krigstid – och hur skyddsrum kan utformas för att stärka sammanhållning snarare än att enbart vara byggnadstekniska konstruktioner.
Det är ett uppdrag som illustrerar Antrops bredd. Vi bidrar med metodutveckling och workshopupplägg, med scenarioarbete och prototypbygge i HSB Living Lab, och med framtagning av HSBs manual för livet under jord – ett konkret och spridningsbart verktyg för hela bostads- och beredskapsbranschen.
Lärdomar från Ukraina är en central del av arbetet. Ukrainas motståndskraft vilar, som forskningen visar, primärt på intern medborgaraktivism och social sammanhållning. Det sociala kittet är inte mjukt. Det är avgörande.
Varför innovationsmetodik är en del av att bygga ett starkare civilt försvar
Teknisk och juridisk beredskapsplanering är viktig. Men den når inte hela vägen. Lagar, skyddsrum och beredskapslager förändrar inte beteenden. De förändrar inte hur grannar förhåller sig till varandra, hur politiker prioriterar eller hur fastighetsägare förstår skyddsrummets värde. Det gör vi. Under 25 år har Antrop utvecklat en verktygslåda som rör sig från det systemiska till det mänskliga. Vi arbetar inte med frågorna om civil beredskap och krisberedskap av en slump. De är en naturlig konsekvens av att ta systemperspektiv på hållbarhet, samhällsomställning och framtidsberedskap. Och vi har sett gång på gång att det inte räcker att förstå ett problem. Det måste göras begripligt, kännbart och handlingsbart – för de människor som faktiskt kan förändra något.
Är du verksam inom civil beredskap, totalförsvar, livsmedelsförsörjning eller samhällsbyggnad och vill diskutera hur vi kan samarbeta? Hör av dig.
