För att ha mat i framtiden är vi beroende av våra lantbrukare. Men vårt lantbruk behöver förändras radikalt för att bli hållbart, lönsamt och attraktivt som arbetsplats. Hur kan en vision se ut och fungera? Häng med till “Naturgård 2038” – en framtidsprototyp som både provocerar och attraherar.
Kund: Vinnova
Vi arbetade med: Framsyn och spekulativ design
Det osäkra läget i världen har gjort oss mer medvetna om hur beroende vi är av våra lantbrukare för att säkra att vi har bra mat på bordet. Samtidigt brottas lantbruket med flera stora utmaningar. Medelåldern ligger på 56 år, många lantbrukare kämpar med lönsamheten och enligt Naturvårdsverket står svenska lantbruket för en betydande del av landets totala miljöpåverkan. Så hur kan en lösning på dessa komplexa utmaningar se ut? Hur kan vi skapa ett matsystem som ger tillbaka till jorden, möjliggör hållbara affärsmodeller och lockar unga talanger till branschen?
På uppdrag av Vinnova tog Antrop och innovationsplattformen Regenerator fram “Naturgård 2038”, en visualisering av ett regenerativt matsystem i framtiden.
– Vi kallar det för en provokatyp, en prototyp som provocerar, berättar Antrops Jenny Dannstedt.
“Naturgård 2038” är inte bara en gård – det är en högteknologisk naturhub där regenerativt lantbruk möter spjutspetsteknik. Här finns allt från autonoma drönare till smarta sensorer och minitraktorer som optimerar odlingen. Allt övervakat av dashboards och AI. Tekniker bidrar till det som är kärnan i regenerativt jordbruk – att bygga upp ekosystemens kraft, förbättra jordhälsan och öka den biologiska mångfalden. Djur används för naturlig betesrotation och biologisk ogräsbekämpning, och gården producerar en mångfald av grödor, bland annat nya typer av spannmål och grönsaker. Cirkulära affärsmodeller utforskas för att minska kostnader och miljöpåverkan, till exempel att maskiner delas mellan flera olika gårdar.
I skiftet från traditionellt till högteknologiskt lantbruk uppstår nya roller. Innovationsteamet på Naturgård 2038 består av “Head of Regenerative Ecosystems”, “Head of Circular Business Models” och “Head of Tech and Innovation”. De kombinerar teknisk spetskompetens med hållbarhetsdriven innovation.
För att testa framtidsvisionen presenterades “Naturgård 2038” för potentiella framtida lantbrukare – studenter på KTH:s arbetsmarknadsdagar Armada och e-day på Södertörns högskola. I montern ställdes frågan: Skulle du vilja jobba i lantbruket om det såg ut så här? Responsen hos de 500 studenter som Antrop och Regenerator mötte var häpnadsväckande. Över 9 av 10 blivande civilingenjörer på KTH och blivande civilekonomer på Södertörns högskola uttryckte intresse för att arbeta med framtidens lantbruk (95,3%).
“Naturgård 2038” används också i andra sammanhang för att väcka diskussioner om framtidens lantbruk. Antrop och Regenerator har bland annat lyft framtidsvisionen i en debattartikel i tidningen Land.
– Artikeln har rört upp känslor och väckt diskussion, precis som vi hoppades. För oss är det ett kvitto på att design kan göra skillnad – inte bara i hur vi ser på en bransch, utan också i hur vi formar framtiden, säger Antrops Jenny Dannstedt.
– Vårt arbete visar att framtiden redan är här, och den handlar om att förändra lantbruket till att bli regenerativt och hållbart. Unga är redo att leda den förändringen.
Innovationsplattformen Regenerator kommer att fortsätta att använda sig av “Naturgård 2038” i diskussioner med lantbrukare och beslutsfattare.
