Året som gått har visat att det kan vara svårt att förutse framtiden. Här följer 3 utstakade riktningar som vi tror kommer påverka både samhället i stort, näringsliv och vår egen bransch. Trender, eller kanske snöbollar som börjat rulla, och som bör beaktas när vi väljer hur vi ska agera och planera framåt.
Trend 1: Den digitala resan
2020 har varit året då vi i stor utsträckning levt digitalt. Många har tvingats förändra hur vi arbetar, studerar och lär oss, handlar, umgås och socialiserar. Internet har varit en ovärderlig hjälp under pandemin och det har skett ett enormt kompetenslyft kring hur vi kan nyttja digitala tjänster.
I den årliga rapporten Svenskarna och internet kan vi läsa att 96 % av Sveriges befolkning uppger att de använder internet i Q1. Under pandemin har denna siffra gått upp och en stor grupp som ökat är äldre.
Nära 9 av 10 (87%) internetanvändare uppger att de har e-handlat någon gång. Var fjärde internetanvändare (24%) uppger att de har e-handlat i högre utsträckning än tidigare under pandemin.
Arbete heltid hemifrån har mer än tiofaldigats under pandemin, och gått från 2 till 23%. Och 9 av 10 som jobbat hemma under pandemin vill fortsätta göra det i viss grad eller på något sätt i framtiden.
Siffrorna ovan är några exempel på den nya situation vi står i och hur snabbt vi gått mot en vardag med nya digitala vanor. Något som tydligt bekräftas av att just Internetstiftelsen som ansvarar för rapporten ”Svenskarna och internet” i år, för första gången någonsin, kompletterat undersökningen med ytterligare en datainsamling i Q3. För att kunna mäta vilken effekt pandemin har på svenskarnas liv.
Att förstå det nya nuläget
Detta ständigt rörliga landskap, där vi ser en ökad digitalisering med snabb förändring genom nya digitala beteenden, innebär att det är kritiskt att som verksamhet löpande undersöka den förändring som råder för att kunna möta sina användares förväntningar.
För att förstå denna skiftande spelplan behöver varje verksamhet bli bättre på att undersöka och förstå sina användares nya beteenden och behov. Det blir därför ännu viktigare att framåt jobba insiktsdrivet och användarcentrerat genom såväl kvalitativ användarresearch som kvantitativ uppföljning av användardata. Verksamheter behöver löpande säkerställa att de verkligen förstår sina användare. Det är vad som krävs för att förstå vår nya omvärld och dess premisser, för att fortsätta vara relevant eller konkurrera på marknaden. Och det går snabbt nu, så det gäller att agera och utveckla sin tjänst för att behålla sina kunder eller användare.
Kundresan – Vad krävs framåt?
Den nya digitala livssituationen har också förändrat hur vi upplever både tjänster och kultur, hur vi möter företag och konsumerar samt när, var och i vilka situationer det sker.
Det här medför nya utmaningar för företag och andra verksamheter: Hur möter de människors ständigt föränderliga förväntningar, hur ställer de om sin kommunikation och vad behöver de göra utifrån ett operativt perspektiv för att överleva under de nya förutsättningarna?
Nu är det viktigt att kartlägga vad som hör hemma i det fysiska och vad som bör vara digitalt. Konsumenter förväntar sig flexibilitet, både smidig kommunikation och leveransmöjligheter då de interagerar med varumärken. De vill ha en positiv upplevelse, och känna sig sedda och värdefulla i relationen med varumärket. De utvärderar företag både från deras uttalade värderingar, ner till varje mikromoment i kundresans interaktioner.
Varumärken måste ompröva utformningen av sin försörjningskedja. När leverans och logistikkedjor sätts under press för att möta nya krav, sätter det även stress på affärsmodeller. Därför finns det framåt grund att se på nya möjligheter. Hur kan verksamheten t.ex. bli mer flexibel, kanske öka sin räckvidd eller hitta nya ytor för sin närvaro? Kommande modeller kan innebära fler samarbeten, alternativ som B2B-lösningar med delningsekonomi eller partnerskap istället för t.ex. ägarinvesteringar som kanske är mer kostsamma eller låser verksamhetens möjlighet att hålla sig rörliga i sitt erbjudande.
Värdet av försörjningskedjan hos företag kommer att behöva mätas utifrån aspekter utöver effektivitet, t.ex. flexibilitet och smidighet. Och utifrån ett hållbart perspektiv kanske även inkludera lokala och hållbara alternativ.
Vad kan vi göra?
- Undersök användares behov och beteenden löpande och se på användardata och mätning med täta intervall.
- Se på nya sätt att samarbeta och utvecklas, både utifrån tjänsteutbud, logistik, leverans och hållbarhetsperspektiv.
- Kartlägg hur kundresan bättre kan möta konsumenternas förväntningar.
- Linjera design och kommunikation så att det inte blir ett glapp mellan vad företaget gör och säger.
- Våga testa nya idéer eller innovativa lösningar, om än i liten skala, för att kunna förflytta verksamheten och hålla produkt, tjänst eller affär relevant framåt.
Trend 2: Hållbart i handling
Vår omställning mot Agenda 2030 och de globala målen har självklart påverkats av pandemin. Ett nytt uttryck är att ”gå ur krisen genom grön återhämtning”. Pandemin har synliggjort vad det innebär att stå i en global kris, satt ljus på vad som annars ofta ligger i skuggan av vårt ekorrhjul och ekonomiska tillväxt. Den har satt igång konversationer om etik och moral och visat på vikten av globala samarbeten. Den har blottlagt behovet av att agera och den har fått oss att förstå att vi har kapacitet och handlingskraft att försöka ändra vår situation – om vi kan enas om det kritiska läget. Många har höjt rösten för att hållbarhetsmålen inte ska falla i skuggan av arbetet att komma ur pandemin. En positiv spaning är att det finns flera områden där hållbarhetsomställningen nu ser ut att gå i en hoppfull riktning. Hållbarhet har en självklar plats på dagordningen och med klivet in i det årtionde som går mot 2030 ser vi också att det blir skarpt läge.
Löften om klimatneutralitet
Allt fler nationer, företag och myndigheter avlägger löften och planerar för att bli klimatneutrala.
Kina meddelade inför FN:s generalförsamling i september 2020 att de har som mål att vända sina utsläpp före 2030, och vara koldioxidneutrala år 2060. Detta sätter press på andra stora utsläppsländer t.ex. USA och den nytillsatte presidenten Joe Biden förväntas av många reparera allt det Donald Trump raserat. En viktig del blev beslutet att åter ansluta sig till Parisavtalet.
Både USA och EU måste öka sin ambition och skärpa sina klimatåtaganden för att vi ska kunna möta Parisavtalets mål med en uppvärmning som tar sikte på 1,5 grader.
I år skulle världens länder lämna in skärpta åtaganden för att uppfylla klimatmålen. Det planerade COP26-mötet har skjutits upp, men för att inte tappa fokus genomfördes ett digitalt klimatmöte den 12e december, ”Climate Ambition Summit” där de som uppfyllt kraven och visat en höjd ambition fick tala. Cirka 70 länder har uppfyllt kravet med nya klimatplaner.
UNFCCC (United Nations Framework on Climate Change) rapporterar att antalet åtaganden att nå nollutsläpp från lokala myndigheter och företag ungefär har fördubblats på mindre än ett år.
Från löfte till handling – vikten av att agera
Vi befinner oss i ett läge där löften inte är nog. Det som nu måste till är konkreta planer på hur målen ska nås. Det gäller inom alla områden, inte minst det ekonomiska. Nu ser vi hur även bankerna ställs inför, och till viss grad tagit till sig, klimatfrågan.
I Vetenskapsradion Klotet rapporteras om hur det nu allt mer anses som en risk att investera i fossila bränslen. Man belyser att Riksbanken dragit tillbaka vissa av sina innehav baserat på risk utifrån hållbar riktning. Även AP-fonderna har granskats, debatterats och fått se över sin portfölj.
Även om det fortfarande finns banker som lånar ut pengar till klimatskadliga projekt så sker det inte utan att ifrågasättas. I en ny rapport ”five years lost-report” från en rad miljöorganisationer i Europa och USA har 12 av de mest förödande fossila projekten för klimatet granskats. Detta är projekt som påbörjats de senaste 5 åren, efter att Parisavtalet skrivits under. Endast dessa 12 av flera hundra projekt beräknas tillsammans stå för 75% av den CO2 som vi kan släppa ut för att klara 1,5 graders-målet. Rapporten granskar inte bara projekten i sig och utsläppen från dem, utan också vilka bolag som driver projekten och hur de finansieras. Rapporten visar även vilka banker som lånar ut till dem och vilka som investerar. Ett syfte med rapporten är att visa hur stor inverkan några av de värsta fossila projekten har, men också att stoppa finansiering till dem.
Så framöver kommer det sannolikt både att tvistas om bankernas ansvar och efterfrågas större transparens och insyn i banksektorn. Dessutom får vi hoppas på att även denna sektor utvecklar policys för att möta Parisavtalet. Vi går även mot ett politiskt läge där nya lagar behöver komma på plats som gör det olönsamt att investera i fossila projekt.
I podden Outrage + Optimism kan vi höra positiv rapportering på ämnet. De berättar att Morgan Stanley, som första stora amerikansk bank, har förbundit sig att 2050 vara klimatneutrala i alla sina finansiella transaktioner.
Förändring för näringsliv kan komma att påskyndas genom att det oberoende organet för redovisningsstandard, International Accounting Standards Board, gjort ett intressant yttrande. De anser att företag inte ska kunna göra anspråk på att ha vinst om den döljer externa effekter som inte har utvärderats och ställts inför vinstdrivande lag som klimatförändringsrisk. Nu finns det en rörelse inom revisionsbranschen att kunna avstå från att underteckna bokföringsgranskningar, om klimatrisken inte också görs transparent.
Ytterligare ett intressant område att bevaka är den gröna obligationsmarknaden, så kallade ESG-obligationer (Environmental, Social och Corporate governance). ESG-obligationer går i ett skifte mot sociala projekt – vilket kan bli startskottet för marknaden för sociala obligationer, och lån som backar sociala projekt kan komma att växa kraftigt. (Dagens PS)
Hur ska vi gå framåt?
Verksamheter behöver ha ett aktivt fokus på sin hållbara utveckling. Att driva mot en cirkulär affärsmodell och ett relevant hållbart erbjudande blir centralt för de allra flesta företag i väldigt snabb takt.
Att inte ta ansvar, adressera och arbeta med hållbarhet på både strategisk och operativ nivå blir en risk som sannolikt kan komma att bli kostsam. Vi står i ett läge där fler verksamheter kommer hitta sätt att ställa om.
Leta efter nya innovativa sätt att utveckla din verksamhet! Se efter intressanta samarbetspartners och sätt hållbara och etiska KPIer för din verksamhet högt på agendan.
Låt 2021 bli året då vi placerar om våra pengar och vårt fokus.
Vote with your money! Sätt konkreta mål, agera och följ upp din förflyttning mot en hållbar utveckling.
Trend 3: Vem äger din tid och data?
Sociala mediers roll i samhället
Vi lever i ett samhälle med plattformar och tjänster som skräddarsyr information åt oss. Något som bygger på att vi alltmer förlitar oss på teknik som samlar in våra data och använder den för att fatta beslut om och åt oss: nyhetsflöden, webbutiker, dejtingappar och smarta högtalare.
Så ser våra användarmönster ut
Vårt användande av just dessa typer av plattformar och tjänster ökade under pandemin, eftersom vi gjorde fler och fler saker online.
I “Svenskarna och internet 2020” läser vi att användningen av sociala medier har ökat, och i Sverige nyttjar nu nära 9 av 10 internetanvändare sociala medier. Dessutom svarar nära hälften (46%) att de vaknat på natten och tittat på sin mobiltelefon. Men med ett ökat användande har även missnöjet med den egna skärmtiden ökat. Enligt studien känner sig fler användare övervakade på internet, och oron för att den digitala integriteten ska kränkas av storföretag eller myndigheter har ökat.
Sociala plattformar är numera omtalade som ”The new big tobacco”
De plattformar som mappar vårt beteende är också de som slåss om vår tid och uppmärksamhet för att upprätthålla sin affärsmodell. I dokumentären ”The Social Dilemma” på Netflix får vi djupdyka in i konsekvenserna av det faktum att vi som användare är produkten som dessa plattformar säljer. Vi möter flera tidigare anställda chefer och designers från både Twitter, Facebook, Instagram mfl. som vittnar om designmönster och algoritmer som nu driver vårt beroende av att använda sociala medier.
De sociala plattformarnas roll
Sociala plattformars roll i samhället har debatterats kraftigt under året. Den politiska debatten har, från flera perspektiv, belyst både det ansvar och den makt som de sociala plattformarna besitter. Vilket verkligen ställdes på sin spets när nu både bl.a Twitter, Facebook, Instagram och Snapchat valde att stänga ner Donald Trumps konton efter stormningen av Capitolium. Något som på nytt eskalerar diskussionen om viktiga frågor som yttrandefrihet och demokratiska rättigheter. Denna händelse anses vara en brytpunkt för de sociala medieföretagen och hos ex. Facebook ser vi ett skifte från deras tidigare linje att värna yttrandefriheten, något som de nu har frångått genom sitt agerande och som väcker frågor om vad som kommer ske framöver.
Utöver detta har Amazon, via sin tjänst Amazon Web Services, valt att helt släcka ner det sociala nätverket Parler (ett alternativt socialt nätverk för höger- och i viss grad extremhöger). Detta skedde några dagar efter stormningen av Capitolium då väldigt mycket av aktiviteten dokumenterades där bl.a. även från användare som visat sig var på plats under stormningen. Detta visar på ett annat sätt hur mycket makt Amazon har. Genom sin dominanta roll som molnleverantör är de en aktör som enligt vissa uppskattningar innehar närmare hälften av molninfrastrukturen i världen.
Hur blickar vi framåt?
Så, vart leder detta oss? Framåt spås att vi kan gå mot en viss splittring i sociala medier, att det sannolikt kommer att uppstå andra tjänster och alternativa plattformar. Kanske går vi mot mer nischade mötesplatser och eventuellt ett mer fragmenterat samtal. (Godmorgon världen, SR)
Vi kommer troligen att se nya datastyrningsmodeller bli mer populära 2021 och framåt. Dessa ska fungera som pålitliga mellanhänder mellan konsumenter och stora tekniska plattformar. (The Biggest Tech Trends of 2021, The Fast Company)
Vad kan du själv göra?
- Fundera och reflektera över hur du själv, din familj eller ditt företag använder sociala medier. Finns det förändringar du önskar kring ditt användande och hur ska du åstadkomma dem?
- Reflektera över vilket beteende valda appar eller plattformar uppmuntrar. Hur driver de ditt användarengagemang och med vilken intention? Fördjupa din kunskap kring hur det kan påverka din eller dina näras hälsa och välmående.
- Var kritisk till hur du delar din data med företag, granska vilka företag som har end-to-end-encryption av sin användardata
- Se över vilka appar du använder. Kan du städa och avinstallera eller radera konton som du inte har nytta av?
- Var källkritisk och granska nyheter och information du får serverad i sociala medier. Ditt informationsflöde är skräddarsytt utifrån ditt användande och beteende och du bör därför vara källkritisk. Kanske ska du till och med leta efter alternativ information som kan bredda dina perspektiv.
Therese Glimskär som sammanställt denna trendspaning och omvärldsbevakning, är UX- och tjänstedesigner på Antrop. Hon har ett brinnande intresse för hållbar strategisk verksamhetsutveckling genom cirkulär designmetodik.
Genom att driva innovation på ett ansvarsfullt sätt och angripa utveckling utifrån ett hållbart perspektiv vill hon bidra till möjligheten att utveckla en mer hållbar framtid.
Trendspanare: Therese Glimskär, Antrop
Källor och inspiration till mer fördjupning
Rapport: Svenskarna och internet 2020
Podd: Vetenskapsradion Klotet
Avsnitt: Bankernas miljardrullning till olja och kol, SR 13 jan 2021
Ökade risker med att lägg pengar på olja och kol, SR 9 dec 2020
Podd: Outrage + optimism
Avsnitt 71: We Can Only Face the Future if We Do it Together with Achim Steiner
Artikel: The biggest tech trends of 2021 (Fastcompany 30 dec 2020)
Trendrapport: Fjord trends 2021
Mer om hållbarhet
Artikel: Digitalt klimatmöte ska få länder att öka sina ambitioner (DN)
Artikel: Kina skärper sina klimatmål (DN)
UN: Commitments to Net Zero Double in Less Than a Year
Artikel: International Accounting Standards Board
Artikel: Därför kan sociala obligationer bli nästa trend (Dagens PS)
Mer om sociala medier
Dokumentär: The Social Dilemma (Netflix, 2020)
Podd: God morgon världen, 17 jan 2021
Mer om att arbeta insiktsdrivet
Vad innebär kunddriven organisation?
Om du vill ha hjälp med att arbeta mer insiktsdrivet, undersöka hållbara aspekter på din tjänst eller starta innovationsprocessen framåt – hör av dig!
Sara Nero
