Så tacklar Helsingborgs stad arbetslösheten med systeminnovation

Helsingborg är en av de städer i Sverige med högst arbetslöshet. Under flera år har staden försökt vända trenden, men utan att lyckas. Samtidigt som många går utan arbete har arbetsgivarna svårt att hitta den kompetens det behöver. Ekvationen går inte ihop. Det är för att arbetslöshet är en komplex utmaning som man behöver titta på ur ett systemperspektiv. Helsingborgs stad tog hjälp av Antrop för att göra just det, med metoder för systeminnovation. Parallellt med att hitta lösningar på problemet ville de också bygga upp kunskap kring det sättet att arbeta.

Kund: Helsingborgs stad
Vi arbetade med: Systeminnovation

Ett tvärfunktionellt team som ger och får systemförståelse

Det är komplext med arbetslöshet. Det är inte så enkelt som att det går att mappa ett ledigt jobb mot en arbetssökande. Ett samhälle är ett system där människor med med olika kompetens och förutsättningar möter arbetsgivare som har olika behov. I systemet finns också alla olika utbildningar och arbetsmarknadsinsatser som syftar till att minska gapet mellan arbetsgivarnas behov och de arbetssökande. Det är viktigt att förstå hur de olika delarna i systemet påverkar varandra och hitta rotorsakerna till dagens situation. Det var inte så att det saknades kunskap om orsakerna till arbetslösheten i Helsingborg innan vi kom in, men bilden var splittrad. För att kartlägga en gemensam bild samlade vi ett team med representanter från arbetsmarknadsförvaltningen, skol- och fritidsförvaltningen, avdelningen för näringsliv och marknad och Arbetsförmedlingen för att tillsammans bygga systemförståelse. Vi ledde dem genom en process där vi varvade teoretiska moment med konkret tillämpning på arbetslöshetsutmaningen.

Arbetare i varselvästar på byggarbetsplats i Helsingborg.

Vilket problem är det egentligen vi ska lösa?

Det är viktigt att börja med att faktiskt definiera vilket problem det är som ska lösas och att formulera det. Vi kom överens om formuleringen: ”Vad hindrar Helsingborg från en hög självförsörjningsgrad där arbetstagarnas kompetens matchas med arbetsgivarnas behov?” Efter det gjorde vi en kartläggning av alla aktörer i frågan för att förstå vilka som behövde vara med i arbetet. Till exempel arbetssökande, arbetsgivare och utbildningsaktörer. Inom systeminnovation är en tydligt formulerad utmaning en viktig del, men minst lika viktigt är en bild av vilken framtid man vill skapa. Vi utforskade flera potentiella framtider och satte sedan ord på den vi ville gå mot: ”Tillväxt och inkludering är starkt sammankopplade i Helsingborg år 2035. Här vill företag och andra organisationer etablera sig och växa. Alla som kan arbeta har ett arbete.”

Porträttbild av Isabella Seiger, Innovationsledare

“Att prata med de faktiska användarna bygger empati och ger insikter om systemet på ett sätt som är svårt att uppnå på annat vis. Om fler tjänstepersoner i våra svenska kommuner började använda det här arbetssättet skulle våra erbjudanden mot invånare och näringsliv antagligen se väldigt annorlunda ut.”

Isabella Seiger, Innovationsledare, Arbetsmarknadsförvaltningen

Synliggöra dolda trösklar och identifiera hävstänger

För att förstå utmaningen genomförde vi djupintervjuer med arbetssökande och faciliterade workshops med nyckelaktörer. Insikterna vi fick fram beskrev mycket av det som många egentligen visste, men som ingen riktigt satt ord på. Det handlade om allt från arbetsgivares ensidiga fokus på akademisk utbildning och diplom framför faktisk kompetens, till det “moment 22” som krav på svensk arbetslivserfarenhet skapar. Vi såg hur ett kortsiktigt fokus på sysselsättning hindrar att lösa problemet på lång sikt. Vi analyserade systemet för att ringa in rotorsaker och hitta områden där beteenden antingen fastnat eller där positiv förändring börjat spira. Analysen pekade ut specifika punkter där insatser skulle kunna få en hävstångseffekt på den förflyttning vi ville åstadkomma. Ett exempel är ett mer långsiktigt och strategiskt arbete med kompetensförsörjning.

Två personer går mot en liten autonom elbuss med texten "Åk med" i Helsingborg.

Resultat

Vi summerade resultatet från arbetet i en systemkarta som gav en samlad bild av nuläget. Systemkartan pekar på vad Helsingborgs stad vill uppnå, vilka hinder och möjliggörare som finns i dagens system och de fem hävstänger där insatser kan ha önskad effekt på flera delar av systemet. Insikterna, hävstängerna och systemkartan är oftast de mest synbara resultaten av en systeminnovationsprocess och tillsammans utgör de ett viktigt kunskapsunderlag för att inkludera fler kollegor i arbetet, mobilisera externa aktörer och få till konkreta insatser runt hävstängerna. Vad som är ett minst lika värdefullt resultat är hur insikter och erfarenheter från processen bygger nya tankesätt hos de som har deltagit i arbetet. Det stärker organisationens förmåga att arbeta mer tvärfunktionellt. Systeminnovationsprocessen upplevdes som systematisk och lärorik eftersom den belyste utmaningen från många olika perspektiv samtidigt som den satte den arbetssökande i centrum.

Nästa steg

Resultatet från arbetet har lagt en god grund för att Helsingborgs stad ska kunna ta nästa steg och skapa handling genom att forma insatser runt hävstängerna. Att fortsätta med att jobba med metoder för systeminnovation är en av de saker som teamet ringat in som en nyckelfaktor framåt eftersom erfarenheten från projektet pekar på att det är så man bygger systemförståelse.