I Helsingborgs stad är arbetslösheten bland de högsta i landet. En utveckling som staden försökt vända i många år. Samtidigt som många går arbetslösa har arbetsgivarna svårt att hitta den kompetens de behöver. Staden tog hjälp av Antrop för att ta sig an utmaningen på systemnivå med metoder för systeminnovation. Parallellt med att hitta lösningar på problemet ville de bygga upp kunskap och kapacitet kring det sättet att arbeta.
Utmaningen med arbetslösheten är komplex. Man behöver förstå hur olika delar i systemet påverkar varandra, och inte bara titta på symptomen. Det är viktigt att identifiera rotorsakerna till dagens situation. Det fanns en stor kunskap i staden om arbetslösheten, men bilden var splittrad. Därför samlade ansvarig för stadens sysselsättningsinriktning ett tvärfunktionellt team med representanter från arbetsmarknadsförvaltningen, skol- och fritidsförvaltningen, avdelningen för näringsliv och marknad och Arbetsförmedlingen för att tillsammans bygga systemförståelse. Vi ledde dem genom en process där vi varvade teoretiska moment med faktisk tillämpning på sysselsättningsutmaningen.
Vi började med att skapa samsyn kring vilket problem vi skulle lösa och enades kring formuleringen: ”Vad hindrar Helsingborg från en hög självförsörjningsgrad där arbetstagarnas kompetens matchas med arbetsgivarnas behov?” Efter det gjorde vi en kartläggning av alla aktörer i frågan för att förstå vilka som behövde inkluderas i arbetet. Till exempel arbetssökande, arbetsgivare och utbildningsaktörer. Inom systeminnovation är en tydligt formulerad utmaning en viktig del, men minst lika viktigt är en bild av vilken framtid man vill skapa. Vi utforskade flera potentiella framtider och satte sedan ord på den önskvärda i form av en mission: ”Tillväxt och inkludering är starkt sammankopplade i Helsingborg år 2035. Här vill företag och andra organisationer etablera sig och växa. Alla som kan arbeta har ett arbete.”
“Att prata med de faktiska användarna bygger empati och ger insikter om systemet på ett sätt som är svårt att uppnå på annat vis. Om fler tjänstepersoner i våra svenska kommuner började använda det här arbetssättet skulle våra erbjudanden mot invånare och näringsliv antagligen se väldigt annorlunda ut.”
För att förstå utmaningen tittade vi på det arbete som gjorts tidigare för att kartlägga frågan, genomförde djupintervjuer med arbetssökande och faciliterade workshops med nyckelaktörer. Bilden som framträdde beskrev mycket av det som många egentligen visste, men som ingen riktigt satt ord på. Det handlade om allt från arbetsgivares ensidiga fokus på akademisk utbildning och diplom framför faktisk kompetens, till det “moment 22” som krav på svensk arbetslivserfarenhet skapar. Sammantaget såg vi hur ett kortsiktigt fokus på sysselsättning hindrar långsiktig robusthet och karriärutveckling. Vi analyserade kopplingarna i systemet för att ringa in rotorsaker och hitta områden där beteenden antingen fastnat eller där positiv förändring börjat spira. Analysen pekade ut specifika punkter där insatser skulle kunna få en hävstångseffekt på den förflyttning vi ville åstadkomma. Ett exempel är ett mer långsiktigt och strategiskt arbete med kompetensförsörjning.
Resultatet från arbetet summerades i en systemkarta som gav en samlad bild av nuläget. Systemkartan pekar på vad Helsingborgs stad vill uppnå, vilka hinder och möjliggörare som finns i dagens system och de fem hävstänger där insatser kan ha önskad effekt på flera delar av systemet. Insikterna, hävstängerna och systemkartan är oftast de mest synbara resultaten av en systeminnovationsprocess och tillsammans utgör de ett viktigt kunskapsunderlag för att inkludera fler kollegor i arbetet, mobilisera externa aktörer och komma till handling i konkreta insatser runt hävstängerna. Vad som är ett minst lika värdefullt resultat är hur insikter och erfarenheter från systeminnovationsprocessen bygger nya tankesätt hos de som har deltagit i arbetet och stärker organisationens förmåga att arbeta mer tvärfunktionellt. Systeminnovationsprocessen upplevdes som systematisk och lärorik eftersom den belyste utmaningen från många olika perspektiv samtidigt som den satte den arbetssökande i centrum.
Nästa steg
Resultatet från arbetet har lagt en god grund för att Helsingborgs stad ska kunna ta nästa steg och skapa handling genom att forma insatser runt hävstängerna. Att fortsätta med att jobba med metoder för systeminnovation är en av de saker som teamet ringat in som en nyckelfaktor framåt eftersom erfarenheten från projektet pekar på att det är så man bygger systemförståelse.
