Grön och rättvis omställning av textilsektorn i Bangladesh

Modeindustrin beräknas stå för 10 % av de globala koldioxidutsläppen och Bangladesh är världens näst största klädexportör. De behöver ställa om till grön produktion för att minska miljöbelastningen och för att inte tappa arbetstillfällen för de miljontals kvinnor som jobbar i textil- och klädindustrin i landet. När hållbarhetskraven från modebolagen ökar behöver man kunna möta dem för att kunna fortsätta producera.

Genom vårt uppdrag för Sida stöttade Antrop ambassaden i Dhaka i hur den den gröna omställningen kan accelereras.

Kund: Sida och den svenska ambassaden i Dhaka

Uppdrag: Accelerera en grön och rättvis omställning

Vi arbetade med: Innovationsledning, Tjänstedesign, Systeminnovation

Fabriksägarna är nyckeln till omställning

Det finns en ökad efterfrågan på grön produktion från internationella modeföretag. Genom att stödja Bangladesh att möta den kan vi minska miljöpåverkan och trygga sysselsättningen för miljontals kvinnliga fabriksarbetare. Vi identifierade fabriksägarna till de ca 4000 kläd- och textilfabrikerna i landet som nyckelpersoner för omställningen.

Antrop reste till Dhaka för att möta fabriksägarna och coacha en lokal partner i att göra omfattande research för att förstå fabriksägarnas behov, drivkrafter och de hinder som står i vägen för en grön omställning.

Olika lösningar beroende på hur långt man kommit

De omfattande insikterna från vår research visade tydligt att respektive fabriksägare står inför en förändringsresa. Vi använde den väletablerade förändringsmodellen ADKAR, och kunde slå fast att majoriteten av fabriksägarna först behöver ökad medvetenhet, vilja och kunskap. Bara några få har kommit så långt på sin resa att tillgång till grön finansiering skulle accelerera omställningen. Vi identifierade att ett av de största hindren är att fabriksägarna inte är medvetna om fördelarna med en grön omställning, inklusive potentialen för ekonomisk avkastning på sikt.

Genom att visualisera insikter och lösningar längs förändringsresan, kunde teamet och andra intressenter prioritera en mix av lösningar för att stötta aktörer som befinner sig i olika faser på resan mot en grön omställning.

“Vi ställde helt andra frågor i diskussionerna med våra partner efter labbet hade introducerat ADKAR”

Ingela Juthberg, Sida.

Samskapande med svenska modeföretag

Genom att intervjua och samskapa med flera stora svenska modeföretag som har produktion i Bangladesh fick vi insikter och idéer från fler perspektiv. Ett exempel är den del av förändringsresan som handlar om att skapa engagemang och motivation för att gå in i förändringen. Modeföretagen efterfrågade riktlinjer och goda exempel på tillämpningar av gröna teknologier som skulle kunna hjälpa dem att ställa krav och vägleda sina leverantörer. Det behovet fanns också hos fabriksägarna.

Prototyp på ett digitalt verktyg

Antrop utvecklade en prototyp på ett digitalt verktyg som tillgängliggör information om gröna teknologier och best practises anpassat för Bangladeshs textilsektor. Prototypen gjorde det lättare att förstå och förklara hur verktyget skulle kunna fungera och vilket värde det skulle kunna tillföra. I verktyget kan fabriksägaren filtrera på vilka gröna teknologier och lösningar som är relevanta för just deras fabrik. Om de t.ex. har kläd- eller textilproduktion, om de är stora eller små, om de äger sin byggnad eller hyr. Då visas de lösningar som är mest relevanta för just den fabriken. Det kan handla om att om de bara hyr fabriksbyggnaden så blir det mindre relevant att titta på solcellslösningar och om de endast syr kläder så har inte vattenrening högsta prioritet.

Sida och ambassaden i Dhaka fortsätter arbetet med den gröna omställningen i Bangladesh. Både med att se vad just det här verktyget skulle kunna lösa men så klart också med många andra delar i en stor och komplex omställning.

Läs mer om hur vi har jobbat med att göra Sidas arbete för Agenda 2030 snabbare och mer innovativt här.

“Ni fick oss både att lyfta blicken och samtidigt
zooma in på vissa detaljer som vi annars inte sett närmare på.”

Ingela Juthberg, Sida.