Generic filters
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in excerpt

Varför tycker vi att det är så svårt att agera klimatsmart?

Hur får vi egentligen människor att engagera sig i miljöfrågan? I sin forskning presenterar Per Espen Stoknes fem försvarsmekanismer som hindrar oss från att handla på det sätt vi egentligen vet är rätt – och fem evidensbaserad sätt att motverka dem.

Lästid: 5 min

 

Bild på jeansklädd person som håller i en demonstrationsskylt. På skylten står det One Planet One Chance och ett jordklot är målat på skylten.
Bild på en person som håller i en skylt där det står "One planet, one chance".

Den norska psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes intresserar sig för hur vi människor hanterar klimatoron – och framförallt, varför många människor hanterar den genom att inte göra någonting alls. I sin forskning pekar han ut fem försvarsmekanismer som aktiveras i våra hjärnor och hindrar oss från att leva klimatsmart i vår vardag. Men som tur är presenterar Stoknes också stegvisa evidensbaserade lösningar för varje försvar. Och nej, mer information om klimatförändringarna verkar föga framgångsrikt för att få människor att leva klimatsmart.

1. Distans

Isarna smälter ju kring polcirkeln, inte här hemma i Sverige. Om 100 år, då lever varken jag eller mina barn längre. Och visst, bina försvinner, men det är ju ett bra tag kvar tills alla är borta. När något är långt borta, så känns det som att det är utanför vår kontroll. Istället för att väcka inspiration och styrka till handling, känner vi oss maktlösa och avskurna från platsen där krisen pågår.

Hur motverkar vi det?

Skifta fokus från det globala till det lokala. Uppmärksamma de utmaningar och möjligheter som finns här och nu i vår närmiljö: i vår bostadsrättsförening, på vår arbetsplats eller i vår kommun. På så sätt kan också nya sociala normer skapas som främjar kollektivet. Ett exempel är alla de villakvarter där solcellspaneler sprider sig som en löpeld när grannarna tar efter varandra.

2. Domedagskänslan

Planeten är körd och vi kommer förlora allt. Och om något faktiskt ska ske kommer det kosta på, både i livsstilsval och i plånboken. När människor matas med den här typ av domedagsberättelser svarar vi med rädsla. Och när vi blir rädda gör vi allt för att undvika att tänka på just den saken som gör oss rädda. Det här försvaret får inte minst näring av det konstanta informationsflödet om hur illa ställt det är med vår planet. Stoknes använder begreppet “apocalypse fatigue” för att beskriva hur vissa människor mentalt stängt av efter de senaste årens dystra nyhetsrapportering. 

Hur motverkar vi det?

Låt möjligheterna stå i fokus när vi pratar om klimatfrågan. Skifta från katastroftänk till att visa på hur individer och samhället gynnas av miljövänliga handlingar. Hållbara initiativ har gett oss allt från goda och hälsosamma vegoburgare i mataffären, till en blomstrande techbransch och nya jobbtillfällen för tusentals människor. 

3. Dissonans

Har du någon gång känt hur semesterpeppen ersätts med en lätt molande känsla i bröstet när du slår dig ner i flygsätet? Den kognitiva dissonansen har kickat in. Du gör något som går i konflikt med det du vet är rätt och riktigt. Det är obehagligt att känna sig som en hycklare. Och för att bli av med den obehagliga känslan så vill våra hjärnor hitta berättigande. Mina föräldrar äter ändå mycket mer rött kött än vad jag gör. Min dieselbil spelar ingen roll i det stora sammanhanget – kolla hur Kina bygger ut sin kolkraft. Att tänka så känns skönt i stunden, och våra hjärnor strävar alltid efter att ha det skönt.  

Hur motverkar vi det? 

Förenkla och uppmuntra klimatsmarta handlingar med hjälp av beröm och nudging. Om vi gör det bekvämt och enkelt att välja hållbart, kan det bli en ny standard. Att använda mindre tallrikar vid bufféer för att minska matsvinn, erbjuda klimatsmart frakt som förstahandsalternativ eller lista hållbara produkter högst upp i sökfiltreringen är några exempel på hur företag kan “nudga” sina kunder i rätt riktning. 

Läs mer om hur Antrop tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet utvärderar ett pantsystem för take away-förpackningar

4. Förminska och förneka

Att ignorera, förringa eller skämta bort fakta om klimathotet kan ge oss en inre tillflykt från rädsla och skuld. Det är sällan brist på kunskap som är problemet, utan det handlar snarare om att våra hjärnor strävar efter att må bra. Det känns betydligt bättre att rycka på axlarna än att gå runt med en känsla av skam och oro. Förnekande är direkt kopplat till de människor och sammanhang vi har runt oss. Engagemang smittar, och likaså bristen på engagemang.

Hur motverkar vi det? 

Om vi minskar dissonansen med hjälp av till exempel nudging, blir nästa steg att skräddarsy olika signaler som visualiserar våra klimatframsteg. Vi kan på olika sätt ge människor motiverande feedback för att peppa till att bidra i klimatkampen. Appar där man kan logga sin el- och vattenförbrukning gemensamt, i hemmet eller på arbetsplatsen, är ett exempel på hur visualiserad data kan skapa och stärka motivation.

Läs mer om vårt jobb med Deedster, appen som gör det enkelt och roligt att vara klimatsmart.

5. Identitet 

Värderingar om vem vi är och hur vi vill att världen ska fungera för att passa oss trumfar vetenskaplig fakta. Politisk tillhörighet, gruppidentitet eller konflikter på individnivå kan göra att vi stänger ute vissa röster. Klimatet påverkar varenda människa på planeten, ändå är miljöfrågan fortfarande hänvisad till vissa identiteter och sammanhang.

Hur motverkar vi det?

Bredda bilden av miljökämpen och gör vårt hållbara agerande synligt för andra. Det är oerhört viktigt för oss människor att vår omgivning har en positiv bild av oss. Framtidsångest eller längtan efter att skapa förändring är inte alltid vår drivkraft – ibland handlar det om att vi vill att andra människor ska uppfatta oss på ett visst sätt. Att vara en kännbar del i en rörelse. Därför är det viktigt att våra klimatsmarta handlingar inte bara är synliga för oss själva utan även för vår omgivning – till exempel genom klimatkundklubbar eller “månadens klimatkollega”. 

Vill du veta mer om Stoknes forskning?

Prata med mig om du vill veta mer om hur din organisation kan agera klimatsmart.

Sara Nero

073-066 20 36

separator separator