Lär dig balansera dina bias - Hur undviker vi att bli partiska?

Våra hjärnor är programmerade att ta genvägar som gör det enklare för oss att fatta snabba beslut. Inom UX- och tjänstedesign utgår vi ofta från just sådana genvägar, s.k. kognitiva bias, när vi ska hjälpa användaren i rätt riktning. Men vi behöver också vara medvetna om hur dessa kognitiva bias påverkar oss som beställer eller designar tjänsterna. Hur undviker vi att bli partiska?

Vilka glasögon ser du världen igenom? Lär dig att balansera dina bias.

Vilka glasögon ser du världen igenom? Lär dig att balansera dina bias.

Ett viktigt första steg för att bättre balansera sina bias och förhålla sig opartisk är att göra upp med föreställningen att den här typen av tankefällor påverkar andra i högre grad än vad de påverkar oss själva. Detta är nämligen just vad de allra flesta av oss tror, och är såklart i sig en väldokumenterad tankefälla: bias blind spot

Därefter är det dags att påbörja den oändliga men samtidigt oerhört inspirerande och lärorika kampen mot våra bekräftelsebias (confirmation bias på engelska). Det är dessa  som gör oss selektivt uppmärksamma på information som bekräftar vår ståndpunkt, samt avfärdar det som talar emot den. Kort sagt – våra bekräftelsebias får oss att höra det vi  lyssnar efter, och de får oss att hitta det vi letar efter. 

Påfrestande att ändra uppfattning

Dessa filter existerar såklart av en mycket god anledning – motsatsen är ohållbar för oss. Hade vi kunnat stänga av vår förmåga att blixtsnabbt sortera olika intryck, så skulle vi förmodligen inte orka med vår nyvunna superkraft särskilt länge utan att bli totalt utmattade.  

Det är dessutom en påfrestande process att ändra uppfattning – inte minst i de fall vi redan har investerat tid och prestige i att rättfärdiga vår ståndpunkt för oss själva eller för andra.  När vi ställs inför bevis som strider mot vår uppfattning aktiveras nämligen samma delar av  hjärnan som när vi ställs inför ett fysiskt hot (Kaplan, Kimbel & Harris). 

Vår magkänsla säger med andra ord åt oss att fäkta eller fly, två alternativ som båda rimmar lika illa med den stolthet vår profession lägger i att jobba kundfokuserat. Är tjänsterna vi beställer eller designar till för andra än enbart oss själva så är det helt enkelt nödvändigt att vi ständigt tränar oss själva i att bli bättre på att bryta dessa mönster. 

Åsa Samuelsson, som har skrivit artikeln, är UX-designer. Hon blir enormt upprymd över att få både egna och andras förutfattade meningar om vad som fungerar bäst omkullkastade. Med andra ord trivs hon allra bäst med att jobba agilt och hypotesdrivet. 

Åsa Samuelsson

Åsa Samuelsson

Hur påverkar bekräftelsebias vår användarresearch?  

När vi undersöker användarnas behov och drivkrafter, och vilka lösningar som bäst stöttar dem, behöver vi framför allt se upp med tankefällor i tre olika lägen:

1. När vi söker information 

Våra bekräftelsebias kan exempelvis göra så att vi i första hand frågar de personer vi kan förvänta oss medhåll av om råd. De kan få oss att formulera ledande frågor i intervjuer, eller använda röst och kroppsspråk på ett ledande sätt. De kan också ha ett finger med i spelet om vilka researchmetoder vi väljer respektive ratar, t.ex. genom att konsekvent avfärda antingen kvalitativ eller kvantitativ användarresearch. 

2. När vi tolkar information 

Förutom att vi som tidigare nämnt är selektiva i vad vi tar fasta på när vi tar in ny information, så har vi dessutom ett starkt driv att omedelbart hitta mönster i det vi ser framför oss. En konsekvens av detta är att vi lätt blandar ihop korrelation och kausalitet. 

Vi kan exempelvis se hög korrelation, matematiskt samband, mellan glasskonsumtion och drunkningsolyckor. Här saknas dock kausalitet, ett orsakssamband. Det ena beror inte på det andra, utan det är i stället yttre faktorer som varmt, fint väder som gör oss sugna på både glass och bad. 

När vi formulerar våra slutsatser är det viktigt att vi är både högst medvetna om, och transparenta kring, vad som är säkerställt och hur. 

3. När vi minns vad vi sett och hört 

Risken är hög att omedvetna efterkonstruktioner ger våra bekräftelsebias fritt fält, och därmed överdriver det i vår användarresearch som stöttar vår tolkning, samtidigt som det  med motsatt verkan tonas ner. 

3 tips för bättre biashantering inom UX- och tjänstedesign 

Nu när vi inte bara vet ATT dessa tankefällor uppstår, utan även varför och när; vad kan vi som beställer eller designar användarcentrerade tjänster då göra för att bli bättre på att  undvika dem?  

Här kommer Antrops 3 bästa tips: 

Tips #1: Överväg motsatsen 

Acceptera att du faktiskt kan ha fel och öva dig på att se ”att lära mig något nytt” som en mer eftersträvansvärd vinst än ”att ha rätt”.

Var särskilt uppmärksam när du hittar något som talar emot din initiala uppfattning, dvs just det som din hjärna helst vill filtrera bort. Men ifrågasätt också det som rimmar lite FÖR bra med din uppfattning. Hur kan du själv ha påverkat svaret du fått? Finns det nyanser du kan ha missat?  

Kan du dessutom komma på någon som förmodligen inte skulle hålla med dig? Perfekt! Det är i perspektiven som utmanar ditt egna som du kan hitta dina allra mest givande bollplank. 

Tips #2: Förstå vad som påverkar din uppfattning 

Om du lyckas ringa in vad det är som hjälper till att cementera din uppfattning blir det genast enklare för dig att utmana den. Var smärtsamt ärlig mot dig själv när du svarar på  (och ständigt återvänder till!) frågor som: 

  • Vem är du och vad tror du på?
  • Vilka är dina drivkrafter? 
  • Hur färgar din person av sig på dina idéer, tolkningar osv? 
  • Vad i det här gör du för andra och vad gör du faktiskt för dig själv?  
  • Håller du fast vid något för din egen skull som du borde släppa? 

Tips #3. Sakta ner lösandet, snabba upp lärandet! 

Våra två första tips handlade framför allt om att blicka inåt, att lära sig förstå och utmana sig  själv. Men en faktor som inte går att bortse från, och som det tredje tipset handlar om, är  förstås projektförutsättningarna. 

Ju snabbare det går och ju mer tidspress vi arbetar under, desto större spelrum får fördomar och förutfattade meningar i våra lösningar. Ibland är det därför nödvändigt att sakta ner processen, och i stället se till att skapa utrymme att löpande utmana magkänslan med både data och perspektiv utifrån. 

Förutsättningar och förväntningar förändras över tid och tar inte hänsyn till att en förstudie  är klar och levererad. Tvärtom kan våra lösningar snarare leda till eskalerade förändringar. Ju tidigare vi fångar upp och kan agera på dessa, desto bättre. 

Vad vinner vi på detta? 

Inom vår bransch blandas magkänslebaserad tvärsäkerhet ibland felaktigt samman med erfarenhet. I själva verket finns det dock få saker som skvallrar lika mycket om senioritet  som att känna sig trygg i att säga ”Jag vet inte vad som blir bäst, men jag vet hur vi kan ta reda på det”.

Genom att följa tipsen ovan och avsätta tid till att leta nya perspektiv och experimentera oss fram enligt ”fail early, learn fast”-filosofin ger vi oss själva de allra bästa förutsättningarna att både bygga en sund innovationskultur och – inte minst! – att jobba verkligt kundorienterat. 

Ju mer vi tränar, desto bättre blir vi på att identifiera fallen där solklara exempel på best practise inte alls gynnar vare sig användare eller affär, eller där idén som var så lovande i  teorin och fick alla tummar upp i användningstester faktiskt inte flyger alls. Sådant som lätt går oss förbi (inte minst om våra bias får bestämma!), men som rätt hanterat kan ge oss  oerhört inspirerande och fruktsamma insikter att bygga vidare på, i vår strävan att skapa  största möjliga värde för både användare och affär.

Korrelation och kausalitet 

När vi kan visa på ett matematiskt samband mellan två olika undersökta variabler pratar vi  om korrelation. Om förändring i den ena variabeln även leder till förändring i den andra  har vi hög korrelation. I annat fall är den låg. Korrelation kan vara positiv (ökning leder till  ökning) eller negativ (ökning leder till minskning). Kausalitet är när det inte bara går att  koppla ihop våra variabler matematiskt, utan vi har även säkerställt att det finns en direkt  påverkan mellan dem, dvs ett orsakssamband. 

Källor och inspiration till mer kunskap: 

Another Lens från Airbnbs designteam.

Nir Eyal om Confirmation Bias and Making Life Choices 

Your brain is lying to you - YouTube-föreläsning med Michael Aagaard