Hej Åsa! Du har gått från kravanalytiker på bank till tillgänglighetsexpert. Hur kommer det sig att du har valt att arbeta så mycket med tillgänglighet?
– Det började under pandemin när jag i ett uppdrag för regeringskansliet kring tolktjänster fick möjlighet att sätta mig in i vardagen för hörselskadade och döva personer. Att förstå deras verklighet var en ögonöppnare som fick mig att vilja bidra till att skapa digitala gränssnitt som är tillgängliga för alla.
Många tänker på tillgänglighet som något som är “nice to have” eller lagkrav som måste uppfyllas. Vad brukar du säga för att ändra den bilden?
– Enligt WHO lider 16% av världens befolkning av någon form av funktionsnedsättning. Varför vill du exkludera dem från att köpa dina tjänster eller ta del av din information? Det är onödigt och dumt. Du förlorar inte heller något på att designa med tillgänglighet i åtanke, det kommer bara att göra din produkt bättre för alla som använder den.
Du jobbar också mycket med designsystem och för dig är det logiskt att koppla ihop arbetet med tillgänglighet och designsystem. Förklara hur du tänker.
– När man vill säkra att det man gör digitalt har god tillgänglighet så är det väldigt smart att knyta det till ett designsystem. Då är tillgängligheten inbyggd i komponenter redan från start, och du har guidelines för att skapa nya komponenter. Det innebär att de som utvecklar inte behöver fundera så mycket och uppfinna hjulet varje gång. Man kan vara trygg i att det som utvecklas är tillgängligt.
Finns det fler vinster med designsystem än att det underlättar arbetet med digital tillgänglighet?
– Grejen med designsystem är att du både får en designmässig, teknisk och affärsmässig vinst. Du får en konsekvent användarupplevelse av designen över dina digitala plattformar, eller över flera system om du har det. Du kan fokusera mer på vilka funktioner du ska bygga och mindre på hur enskilda komponenter ska se ut och fungera på olika ställen.
– När du väl har byggt upp designsystemet ska det ta kortare tid att utveckla eftersom du har färdiga pusselbitar att använda dig av. Det hjälper olika roller att få ett mer gemensamt språk över gränserna om hur saker ska bete sig och se ut. Samarbetet går helt enkelt smidigare när man har ett gemensamt bibliotek att utgå ifrån. När utvecklingsarbetet funkar smidigt så blir det enklare att få ut nya funktioner i produktion snabbt, vilket ger ett affärsmässigt värde.
Vad är det lätt att missa när man sätter upp designsystem?
– Att man behöver se på sitt designsystem som en produkt som behöver underhållas och förvaltas över tid. Samtidigt som man tar fram sitt designsystem så behöver man ha en tanke kring hur det ska fungera. Vem är det som ska underhålla systemet? Hur kan andra bidra?
Hur långt behöver ett designsystem sträcka sig? Måste allt vara med?
– Nej, ett designsystem behöver inte vara gigantiskt. Det räcker med att ha några komponenter som är återanvändbara för att det ska skapa värde. Framförallt kan man börja använda designsystemet även om inte allt är på plats. Man ska inte vara rädd för att ta en bit i taget.
En av dina styrkor är att skapa ordning i röra. Hur yttrar sig detta intresse, för att inte säga passion, på fritiden?
– Jag köper orimligt mycket förvaringslådor och lådindelare. Jag tycker om när saker har en plats och det finns en logisk koppling mellan var saker bor och hur det fördelas. Då är inte steget till designsystem så långt. Var bor det här? Hur hänger de här sakerna ihop med varandra på ett logiskt sätt?
En annan talang är att designa och sy egna plagg. Men din design kan knappast kallas tillgänglig?
– Nej, jag började lära mig att sy för att jag inte hittade den typen av plagg som jag ville ha i en passform som passade mig i butik. Så till skillnad från den design jag ägnar mig åt på jobbet så är det inte universell design utan utifrån just mina behov. Jag tycker det är roligt att kunna skapa saker med händerna och att designa och sy kläder är en kombination av kreativitet och funktionalitet som passar mig.
Tack Åsa!
