Generic filters
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in excerpt

Vi designade ett hållbart skolmåltidssystem – vad hände sen?

Hur designar vi ett hållbart skolmåltidsystem? Och använder lärdomarna för att ställa om hela systemet för livsmedel så att vi kan nå de globala hållbarhetsmålen? Det var utgångspunkten när vi påbörjade arbetet med att kartlägga och innovera skolmåltidssystemet i Sverige år 2020.

Vad hände sen? Mer än vi vågat drömma om.

Lästid: 2 min

 

 

Illustration till projektet Skolmåltider föreställande tre barn som sitter vid ett bord med grönsaker framför sig
Illustration av ett barn med pratbubbla som säger Ett nytt recept för skolmåltider

Fyra modiga kommuner tog de första stegen

I skolmåltidsprojektet gjorde vi tillsammans med Livsmedelsverket, Vinnova och en mängd andra aktörer en systemkartläggning av hela skolmåltidssystemet och identifierade de områden där innovationsinsatser skulle ha stor effekt. Vi påbörjade även innovationsarbetet med experiment som vi kallade prototyper i de fyra kommuner som deltog: Karlstad, Munkedal, Vallentuna och Hofors. Efter det var det upp till kommunerna själva driva arbetet vidare. Nu följer vi upp vad som hände sen.

Det hände sen

Karlstad har arbetat med att skapa En kokbok för måltidsmiljön – en guide till att skapa en mer inbjudande skolrestaurang.

“Prototypen blev grunden till en helt ny skolmatsal som blev galet bra. Den i sin tur ledde till att vi tog fram en funktionsbeskrivning för hela kommunen för lyckade måltidsmiljöer. Två skolor till har byggts utifrån denna beskrivning och helt i linje med de erfarenheter och insikter vi fick genom projektet.” 

Fredrik Lundquist, kostchef i Karlstad under projektet

Karlstad har också gett eleverna mer flexibilitet i sina matvanor genom initiativ som låter dem äta vid olika tider. Många andra kommuner har besökt Karlstad för att lära sig om processen och metoderna.

Vallentuna satsade på att integrera skolmåltiderna i skolans undervisning genom Explore Eat, ett verktyg som gör det möjligt att planera och samordna måltider på ett pedagogiskt sätt. Genom verktyget får eleverna bättre förståelse för matens näringsinnehåll och hållbarhet, samtidigt som samarbetet mellan kökspersonal och pedagoger stärks. Det här konceptet har även spridit sig till andra delar av landet.
 

“Det är jättekul att se att Explore Eat fortfarande är lika uppskattat av både skolledning, elever och pedagoger och att samarbeten mellan skola och kök etableras vartefter.”

Anna Nyqvist, Hälso- och hållbarhetspedagog i Vallentuna under projektet

Tillsammans skapade Karlstad och Vallentuna också en app för att underlätta inköp av närproducerade livsmedel inom offentlig sektor. Genom en digital plattform kan kockar och producenter effektivt planera och genomföra beställningar, appen testas våren 2025. ​

I Munkedal och Hofors har det också hänt saker men de upplever att de tappade momentum efter projektet. De lyfter båda sårbarheten när nyckelpersoner byter jobb och bristen på resurser när finansieringen tar slut som nyckelorsaker. Något att lära av framåt och lärandet är också något som de båda kommunerna lyfter som ett värde de ändå tagit med sig. Det användarcentrerade arbetssättet har spritt sig och man upplever en ökad benägenhet att vara nyskapande och samverka.

Illustration på elever med idéer

Ringar på vattnet

Det är inte bara i de kommuner som deltog i projektet som initiativ har startats. Projektet har gett ringar på vattnet i hela landet. Här är bara några exempel.

Köping tog Karlstads initiativ med att hålla skolmatsalen öppen hela dagen vidare. De införde konceptet “Energikick” – en energibuffé med smoothies, grönsaker, frukt och andra nyttigheter – tillgängliga för eleverna när de själva ville ha något att äta. I Jönköping har man använt lek för att väcka nyfikenhet och få fler barn att våga prova nya smaker. Under hälsoveckan introducerades “Grönsaksbingo“, där låg- och mellanstadieelever fick bingo-brickor med olika frukter och grönsaker att testa. Med en vinstchans i potten blev det en rolig utmaning där eleverna peppade varandra att smaka på sådant de annars kanske skulle ha hoppat över. En enkel idé som visar hur små insatser kan skapa engagemang som nu lever vidare i fler skolor.

I Trelleborg har man suddat ut gränsen mellan skolköket och undervisningen genom att flytta in hemkunskapen i skolköket. Istället för att laga mat i ett klassrum får sjätteklassare vara med kockarna och laga lunch för hela skolan. På köpet får de en djupare förståelse för både matlagning och hållbarhet – och en större respekt för arbetet bakom skolmåltiderna. 

Livsmedelsverket samlar och delar alla goda erfarenheter som uppstått som ringar på vattnet i Erfarenhetsbanken och Jordbruksverket gör det på webbplatsen Mattanken.

Illustration till projektet Skolmåltider föreställande tre barn som sitter vid ett bord med grönsaker framför sig

Från ringar på vattnet till svallvågor

När idéer får rätt förutsättningar lever de inte bara vidare, de utvecklas och sprider sig till nya platser. Vi ser hur små insatser kan växa till något större och hur engagemanget smittar av sig. För oss är det här det ultimata målet – att starta en rörelse som fortsätter växa, även när vi inte längre är med. Nu hoppas vi att ringarna på vattnet ska skapa de svallvågor som behövs för fler förändringar mot ett hållbart skolmåltidssystem.

Tack, Livsmedelsverket och Vinnova för att vi fick göra det här fina uppdraget. Eller som man säger: “Tack för maten den var god. Hoppas den var hållbart gjord.”

 

Läs mer om vad som hänt efter projektet här

Sara Nero, säljchef

Hör gärna av dig om du vill veta hur vi kan hjälpa dig!

Sara Nero, säljchef

Sara Nero

073-066 20 36