Undersökningen ‘Svenskarna och internet’ har förlorat sitt värde i en hyperdigital värld

Vad är svenskarna och Internet?

Svenskarna och internet är en årlig undersökning som genomförts sedan år 2000. Internetstiftelsen ansvarar för den sedan 2010. Undersökningen genomförs med ett slumpmässigt urval av Novus ‘Sverigepanel’ och resultatet viktas på kön, ålder, utbildning och geografi för att representera den svenska befolkningen.

Undersökningen innehåller värdefull information om svenskarnas användning av samt inställning till olika medieslag, kanaler och situationer inom det digitala vardagslivet. Exempelvis ser vi hur stor andel av svenskarna som konsumerar nyheter online och vilken kanal som är den vanligaste bland olika åldersgrupper. Rapporten har därför varit ett bra underlag för prioritering av digitaliseringsinsatser i både offentlig och privat sektor.

Förlorad relevans

Undersökningen har sedan länge mätt den digitala penetrationsgraden, det vill säga andelen svenskar som har använt internet och andra digitala tjänster och kanaler. I 2023 års rapport kan man se att andelen svenskar som använder internet har ökat från 95% till 96%. Digital e-legitimation används av 93%.

Så vad har detta för värde nu när i princip alla är digitala och mobilen, internet och flertalet tjänster är självklara inslag i vår vardag? En fördel är att det sätter siffror på beteenden och attityder, vilket är mycket bättre än att agera på tro och tycke, men vad har det egentligen för betydelse när det bekräftar något som vi redan vet?

Internetstiftelsen har med största sannolikhet insett att det finns en utmaning med relevansen. År efter år har nämligen undersökningen blivit större och större. I 2023 års rapport kan man exempelvis hitta frågor kring digital säkerhet, övervakning och brottsbekämpning.

Intressanta och högaktuella ämnen, men effekten blir att man snuddar ytligt på mycket och aldrig får veta något riktigt på djupet. Exempelvis ser vi att nästan alla svenskar vill att polisen ska ta del av privata konversationer på nätet och kameraövervaka med ansiktsigenkänning på allmänna platser. Samtidigt känner sig hälften av alla svenskar kränkta av insamlingen av personlig data. Här uppstår automatisk massor av frågor. Var går gränsen för personlig integritet? Hur skiljer det sig mellan olika situationer och grupper i samhället, inte bara mellan åldrar? Hur hade man känt om specifika sms i ens mobil blev lästa eller om ens egna barn hade blivit filmade?

Research bör utformas för ett visst syfte

Många byråer och företag ser fram emot det årliga släppet och uttrycker att rapporten används som ett stöd i deras verksamhet. Rapporten innehåller som sagt mycket bra information, är värd att läsa och hämta inspiration från. Men att se den som en viktig insiktskälla för olika verksamhetskritiska beslut är riskfyllt.

Det finns en generell övertro till att undersökningar kan användas i olika syften, andra än de är avsedda för. En undersökning kan generellt inte ge svar på dina specifika frågor utifrån just dina behov, med din målgrupp, bransch, marknad i åtanke. Risken är också att det uppstår bias vid tolkningen av resultaten, att man avsiktligt eller oavsiktligt påverkas av sina egna åsikter, intressen eller föreställningar och därmed drar felaktiga slutsatser.

Det finns också en begränsning med att bara använda en typ av undersökningsmetod för beslutsfattande. Varje metod har sina för- och nackdelar. Med en stor enkätundersökning är det möjligt att fånga upp förklaringar i öppna svar. Men det ger sällan någon djupare förståelse då textsvar tenderar att vara kortare än de svar man får i en muntlig intervju. Det finns heller ingen möjlighet att ställa eventuella följdfrågor, läsa in kroppsspråk eller fånga upp något outtalat. Därför bör man vara försiktig med vilka beslut man fattar på vilka grunder. Istället bör man skräddarsy sina researchinsatser för att få ut mesta möjliga.

Så hur utformar man värdeskapande undersökningar för välgrundade beslut?

Planeringen är avgörande för att ni ska få ut mesta möjliga av researchen. Här kommer tre handfasta tips att ta med er in i arbetet:

Var noggrann med att bestämma syftet för researchen. Varför gör ni undersökningen? Vilka beslut ska fattas utifrån den? Se till att formulera er främsta researchfråga utifrån det. Återbesök denna under arbetets gång så att ni säkerställer att ni kommer kunna få svaren ni behöver och uppfyller målet.
Tänk inte att en enda undersökning ska besvara allt. Var specifik och gör de nödvändiga avgränsningar som krävs, bland annat gällande ämne och målgrupp. Detta kommer att underlätta och spara tid i analysarbetet samt ge er mer agerbara insikter.
Integrera olika researchmetoder, så kallade mixed methods, för bättre insikter och beslutsunderlag. Det kvalitativa ger en djupare förståelse kring människors känslor, behov och beteenden. Det kvantitativa ger faktiska siffror på hur utbrett något är och möjliggör att man kan identifiera viktiga samband samt säkerställa statistisk validitet, vilket ger en stark tillförlitlighet i insikterna.

Hur Antrop kan hjälpa till?

Vill du veta mer om hur du skapar bra undersökningar för att få fram värdefulla kundinsikter? Vi på Antrop är vana att skapa researchstudier som grund för viktiga beslut och produkt- och tjänstesutveckling. Vi utgår från kund/användare och tillämpar de metoder som ger bäst kundinsikter utifrån ert behov. Läs mer om hur vi kan hjälpa er med kvalitativ och kvantitativ research eller att ta fram en kundresa åt er.