Beteendeförändring för minskad nedskräpning

Beteendedesign för minskad nedskräpning med plast i hav

Plast är en väldigt praktisk och bra produkt, men det orsakar stora problem för vår miljö. Varje år hamnar runt 8 miljoner ton plast i haven.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur man kan minska nedskräpning av all denna plast. Fokus i projektet var engångsförpackningar som konsumeras ”on-the-go”, till exempel godis, snacks och glass, och ta reda på hur nedskräpningen av dessa förpackningar kan minska.

Policylabb för användarfokuserad innovation

En risk när man tar fram nya styrmedel är att de grundas på teoretiska analyser och inte når effekt hos dem som berörs på riktigt. För att undvika det arbetade vi med policylabb-metoder, ett sätt att utveckla regelverk som stimulerar användarfokuserad innovation och positiv samhällsutveckling. Syftet var att hitta idéer och lösningar baserade på användarnas verkliga behov. Till projektteamet kopplades flera olika kompetenser för ett tvärfunktionellt samarbete.

Det här sättet att jobba har gett oss jättemycket. Jag är ganska säker på att vi inte hade kommit fram till detta resultat om vi hade jobbat på som vanligt. Då hade vi inte kommit så djupt eller hunnit prata med så många berörda.

Sebastian Dahlgren Axelsson, innovationsstrateg Naturvårdsverket

Djupare förståelse för beteenden

I uppdraget ville Naturvårdsverket utforska vilka kopplingar som finns mellan produkter, konsumenter, återförsäljare, avfallshantering och förpackningar. En viktig del var också att undersöka hur beteenden kring nedskräpning kan ändras. De effektmål som togs fram för projektet var:

• Minska de negativa effekterna på marin miljö till följd av nedskräpning av plastavfall.
• Att Naturvårdsverket har en djupare förståelse för drivkrafter, attityder, beteenden hos konsumenterna/tillverkarna/återförsäljarna/kommunerna och hur dessa påverkar nedskräpningen.

Iterativt insiktsarbete

Projektteamet började med observationer av folk som skräpade ner och gjorde intervjuer i flera omgångar. I analysfasen fick vi fördjupad förståelse för beteenden och behov, och vi identifierade situationer och platser med ökad nedskräpningsrisk. Insikterna handlade till exempel om att:

• Folk upplever att det finns för få papperskorgar
• Många är omedvetna om att de skräpar ner
• Småbitar av en förpackning “blåser iväg”
• Det finns en hel del fördomar om att det är andra som skräpar ner – inte jag själv
• Många är ovilliga att plocka upp andras skräp 

Hypoteser och prototyper

Baserat på insiktsarbetet utarbetade teamet hypoteser och enkla prototyper som testades i verklig miljö.

– För att förstå ett omedvetet beteende behövs olika angreppssätt. Därför tog vi fram två hypoteser som vi testade med hjälp av prototyper för att lära oss mer om beteenden och drivkrafter, säger Maria Klint, tjänstedesigner på Antrop.

I kiosktestet fick kunden nedskräpningsrabatt om hen inte tog med glasspappret ut. I etiketttestet använde vi klistermärken för att se vilken effekt information på glassförpackningen kunde ge.

Design thinking för att ta fram styrmedelsförslag

Ekonomiska incitament inom förpackningsdesign visade sig vara ett intressant spår att jobba vidare på. Antrop tog fram två förslag till styrmedel som testades med producenter och intressenter i den svenska glassbranschen.

– Att vi använde design thinking som metod var avgörande för att komma fram till de två styrmedelsförslagen, säger Maria Klint.

Naturvårdsverket tar nu med sig förslagen och utvecklar dem vidare i sitt regeringsuppdrag med redovisning under sommaren 2019.