Nu designar vi ett hållbart system för skolmat

Hur designar vi ett hållbart skolmatssystem? Och använder lärdomarna för att ställa om hela systemet för livsmedel så att vi kan nå de globala hållbarhetsmålen? Det var utgångspunkten när vi påbörjade arbetet, tillsammans med Livsmedelsverket och Vinnova, med att kartlägga och innovera skolmatssystemet i Sverige. Nästa steg är att ta fram de konkreta lösningarna tillsammans med fyra utvalda kommuner.

Skolmat2

Se filmen som vi har gjort på uppdrag av Livsmedelsverket för att förklara projektet. 

Vad och hur vi äter påverkar inte bara vår hälsa utan även utsläppen av koldioxid. Vi behöver designa ett nytt och hållbart livsmedelssystem så att vi kan producera, köpa och äta mat som gynnar både hälsan och miljön. Det är precis den utmaningen vi utforskar i projektet "Ett nytt recept för skolmåltider". 

Med innovation kan vi lösa flera utmaningar med samma utgångspunkt

Vad skulle hända om vi använde skolmåltidssystemet som en innovationsplattform för att lösa utmaningar kopplade till klimat, folkhälsa och social rättvisa? Tänk om vi kunde bestämma att vi i svenska skolor bara serverar mat som är bra för hälsa och miljö. Det skulle öka efterfrågan på hållbart producerade livsmedel. Tänk om alla elever i Sverige fick lära sig om hållbar utveckling genom skolmåltiden? Så att de förstår att deras generation verkligen kan göra skillnad. 

Användbara metoder för att skapa förändring

Visionen med projektet "Ett nytt recept för skolmåltider" är att alla barn i Sverige ska få god och hållbar skolmat. Det är Livsmedelsverket som samordnar och Vinnova som finansierar projektet. Antrop bidrar med metodik om tjänstedesign, systeminnovation och policylab. Det är metoder som är användbara för att skapa den förändring som behövs. Inledningsvis har vi tagit fram fördjupade insikter kring olika målgrupper, kartlagt hela skolmåltidssystemet och identifierat de regler, styrdokument, arbetssätt och rutiner som hindrar och stödjer ett hållbart skolmåltidssystem idag. Alla dessa komponenter som utgör systemet visualiseras i en systemkarta. Utifrån systemkartan kan vi också identifiera viktiga så kallade hävstångspunkter, alltså punkter där vi kan göra förändringar som påverkar hela systemet. 

Systemförändring börjar med de som berörs

Att kartlägga ett komplext system som det kring skolmåltiderna kräver research. Alla olika hållbarhetsaspekter och delar av systemet behöver täckas in. I projektet arbetar vi därför med allt från mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolrestaurang och skolkök, till logistik och minskat matsvinn. Det kan också handla om bönders förutsättningar för att producera hållbar mat som i sin tur efterfrågas och upphandlas av kommunerna.

I researcharbetet har över 80 intervjuer genomförts med bland annat elever, skolchefer och måltidskockar, lärare, föräldrar, rektorer, politiker, matproducenter och branschorganisationer vilket har resulterat i nya insikter. Att arbeta behovsdrivet med en innovationsprocess ger ofta nya perspektiv. 

– Det här är en ny metod för oss på Livsmedelsverket, att experimentera fram nya lösningar tillsammans med andra, sa projektledaren Ulrika Backlund när projektet lanserades.

Nu provas idéerna i praktiken i fyra kommuner

Under året som gått har flera myndigheter tillsammans identifierat viktiga områden att ta itu med för att systemet runt skolmåltiderna ska bli mer hållbart. Nu ska de tankarna prövas i praktiken i fyra kommuner. Munkedal, Hofors, Vallentuna och Karlstad valdes ut bland 25 sökande, då de har olika utmaningar och bedöms ha goda förutsättningar att kunna förändra sitt skolmåltidssystem. 

Det handlar bland annat om smartare upphandling av hållbara livsmedel, att öka kompetensen om hållbar mat på alla nivåer – från politiker till pedagoger – och om att involvera eleverna mer.

Resultat och lärdomar från de fyra kommunerna ska användas när projektet skalas upp. 

– På nationell nivå kan vi till exempel behöva skruva på läroplaner eller regler för upphandling och livsmedelshantering, eller ta fram nationella mål och strategier för att ge skolor och näringsliv förutsättningar för att arbeta hållbart, sa projektledaren Ulrika Backlund när projektet lanserades.

Systeminnovation för att möta de globala hållbarhetsmålen

– Design, innovation och systemkartläggning är kraftfulla verktyg och tillsammans kan de skapa den omställning som både företag och myndigheter behöver göra för att vi ska klara hållbarhetsmålen mot 2030, säger Erik Hammarström, Antrops Head of Business Design.

Aktörer som samverkar i projektet:

Livsmedelsverket, Vinnova, Skolverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och Upphandlingsmyndigheten medverkar aktivt i projektet. Dessutom samverkar vi med Boverket, Naturvårdsverket och Konkurrensverket.

Läs mer på Livsmedelsverket.se

Hör gärna av dig om du vill veta mer

Sara Nero

Sara Nero (f.d. Backlund)

Säljchef
073-066 20 36
[email protected]

Erik Hammarström

Erik Hammarström

Affärsutvecklingschef
073-321 07 20
[email protected]