Bo en dag i år 2050 - Hur strategisk framsyn kan omforma framtidens bostadssektor

Bo en dag i år 2050 – Hur strategisk framsyn kan omforma framtidens bostadssektor

Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot. De påverkar redan hur vi lever och bor. Extremväder, resursbrist och ökad otrygghet riskerar att förändra bostadssektorn i grunden. Forskning från IPCC, FOI och NATO pekar på att klimatet kan bli en avgörande säkerhetsfråga. Problemet idag är inte att det saknas fakta utan att vi inte agerar på den.

För att väcka insikt och skapa handlingskraft utvecklade HSB tillsammans med Antrop framtidsprototypen Bo en dag i år 2050. Projektet finansierades inom Shift Swedens innovationsprogram, där 23 olika framtidsvisualiseringar testats runtom i landet.

Kund: Shift Sweden
Vi arbetade med: Framsyn och spekulativ design

Bild innifrån en framtidsprototyp av en lägenhet

En lägenhet som förändrar allt

Mitt i HSB Living Lab i Göteborg byggdes en lägenhet om till år 2050. Här fick besökarna lämna sina mobiler, ta på framtidstofflor och kliva in i en vardag där el, vatten och trygghet inte längre var självklara. De fick cykla för att få igång elen, laga mat på alternativa råvaror och hantera mörker när strömmen försvann. Utanför hotade otryggheten med ljud av inbrott och social oro.

Upplevelsen var designad som en trestegsraket: introduktion, fysisk simulation och reflektion. Det var inte bara en tankeövning utan en känslomässig och fysisk erfarenhet som fick många deltagare att förstå klimatfrågan på ett helt nytt sätt.

“Antrop har hjälpt oss att förstå framtiden och göra den mer levande. Det har gett oss både mod och verktyg att börja agera här och nu.”

Emma Sarin, Chef Utveckling och Hållbarhet, HSB Living lab

När forskning blir känsla och känsla blir handling

Nästan 100 personer deltog, bland dem politiker, forskare, samhällsbyggare och bostadsaktörer. Intresset var enormt och prototypen uppmärksammades även av media, bland annat i tv4-nyheterna. Prototypen omsatte klimatforskning till en fysisk upplevelse. En forskningsstudie från Chalmers visar att effekterna höll i sig långt efteråt:

94 % tänker på klimatförändringar varje vecka (jämfört med 58 % före upplevelsen).
81 % ser klimatåtgärder som mycket brådskande i sin yrkesroll (jämfört med 68 % tidigare).

Många deltagare gick till handling och initierade hållbarhetsinitiativ på jobbet. En annan bestående effekt är en tydligare förmåga att tänka i systemperspektivet. Upplevelsen byggde dialoger och samsyn över sektorsgränser och gjorde behovet av systemförändring omöjligt att blunda för.

Den oväntade kraften i gemenskap

En av de starkaste insikterna var hur viktigt socialt sammanhang är. Många deltagare upplevde en stark gemenskap i sina “framtidsfamiljer”. Tillit och samarbete beskrevs som den viktigaste tillgången i en kris. Inte prylar eller system. Det visar att framtidens bostadssektor måste planera för mer än byggnader. Vi måste bygga samhällen som håller ihop.

tre personer som lyssnar på någon som berättar om upplevelsen

Från skräckscenario till strategi

HSB integrerar nu resultaten i sitt långsiktiga hållbarhets- och trygghetsarbete. Ambitionen är att fler ledare, medarbetare och beslutsfattare ska få ta del av upplevelsen. För när klimatkrisens konsekvenser förstås på djupet kan organisationer fatta smartare beslut och bidra till verklig förändring.

Nyckeln i projektet var att omsätta forskning till en fysisk upplevelse där abstrakta klimatmodeller blev en konkret vardag att leva i. Genom strategisk framsyn och spekulativ design skapades en framtidsprototyp som väckte känslor, insikter och handlingskraft. Antrop har varit innovationsledare, framsynsexperter och kreativt ansvariga för arbetet. Vi har tagit fram scenarierna och designat artefakter i lägenheten, från framtidens ID-kort till dofter, ljud och miljöer som gjorde framtiden verklig.