Det är lätt att bli förvirrad av olika begrepp som används för att beskriva olika grupper av kunder. Inom designvärlden används både målgrupper, personas och beteendetyper. Vad är det egentligen för skillnad mellan olika begrepp?
Målgrupper vs. personas vs. beteendetyper
Ett enkel indelning kan se ut så här:
- Målgrupper är ofta breda kategorier baserade på demografiska egenskaper som ålder, kön, inkomst och utbildning. När vi segmenterar i målgrupper förfinar vi dessa kategorier, men fortfarande med fokus på demografi och vem användaren är snarare än vad de gör och vilka behov de har. Exempel:
“kvinnor 25-35 år med högskoleutbildning och inkomst över 450 000 kr/år”
- Personas är fiktiva karaktärer som representerar olika segment och som med hjälp av storytelling görs mer verkliga. Bra personas baseras både på målgruppssegmentering och kundinsikter. Men när kundinsikter saknas blir de lätt en fejkad drömbild av hur man önskar att kunder och användarna beter sig. Det ger en bild av en unik kund som inte brukar vara representativ för någon större del av kundbasen. Exempel:
“Maria, 32, marknadschef på ett techbolag, vill effektivisera sin tid och balansera karriär med familjeliv”
- Beteendetyper skiljer sig genom att helt fokusera på hur människor faktiskt interagerar med en produkt eller tjänst, oberoende av demografi. De baseras på beteende som kartlagts i verkliga situationer och representerar stora delar av kundbasen. Målet är att alla kunder tillhör någon typ.
Exempel: “Snabbsökaren vill hitta specifik information för att få svar på minsta möjliga tid” eller
“Utforskaren söker brett och är ute efter ny inspiration”
Kombinera metoder för större träffsäkerhet
Så hur gör vi på Antrop för att ta fram träffsäkra beteendetyper och berätta hur stora olika grupper är? Våra tjänstedesigners och insiktsstrateger kombinerar sin expertis inom kvalitativ och kvantitativ research. En förenklad bild av hur vi tar fram kvantifierade beteendetyper ser ut här:
Steg 1: Kvalitativ research i form av djupintervjuer kring utvalda områden i er tjänst eller ert erbjudande.
Steg 2: Analys för att identifiera vad som är gemensamt och vad som skiljer användarna åt i beteenden, behov och drivkrafter. Det som är gemensamt paketeras till generella kundinsikter.
Steg 3: Fördjupning av områden där användarna skiljer sig åt – till exempel hur mycket research en användare gör inför ett köp eller hur aktiv man är i en viss situation.
Steg 4: Gruppering av användare med liknande beteenden och/eller värderingar. I klustren som uppstår framträder beteendetyperna som namnges utifrån dess särskiljande drag. För att kunna nyttjas som interna verktyg illustreras beteendetyperna på ett talande och kommunikativt sätt.
Steg 5: Enkät med frågor och påståenden blir grund för validering av insikterna och matchning med beteendetyper i kundbasen. Svaren bearbetas utifrån en analysmodell som identifierar dominerande grupptillhörighet. Det ger oss svar på hur många som tillhör respektive beteendetyp.
Med segmenteringen som grund kan ni sedan tagga upp kundbasen genom en så kallad tvillinganalys där man med hjälp av matematiska modeller eller AI identifierar vilka kunder som med stor sannolikhet tillhör samma grupp. Med den taggade kundbasen kan man sedan styra insatser och kommunikation mot specifika grupper.
Vill du förstå era kunder och även få en agerbar kundsegmentering?
Beteendetyper bygger alltså på insikter om verkliga beteenden, behov och drivkrafter hos dina kunder eller användare. Du kan använda dem till allt ifrån att utveckla kommunikation, innehåll, digitala tjänster till nya arbetssätt. Läs till exempel om hur vi jobbade med Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.
Eller hör av dig så kikar vi närmare på just dina kunder!
