Bli en vassare designer med designkritik

Designkritik är ett viktigt redskap, men att få kritik i sitt arbete kan få vem som helst att känna sig sårbar. Det kan vara utmanande och obehagligt även för den mest erfarna designern. Läs våra tips på hur du eller din organisation kan inrätta designkritik som en del i er arbetsprocess för att få högre kvalitet i det ni gör.

Varför designkritik? 

Som enskilda individer har vi bara tillgång till vårt eget perspektiv och även om vi jobbar i team är det lätt att bli hemmablind efter en tid. Att bjuda in fler perspektiv i arbetet leder ofta till högre kvalitet då vi kan dela med oss av olika infallsvinklar, växla mellan helikopter- och detaljperspektiv och angripa problemet från olika håll, sammantaget gör det att man når längre tillsammans.

Vi på Antrop använder oss av designkritik regelbundet. Förutom att diskutera konkreta lösningsförslag i form av prototyper kan det handla om koncept, struktur/flöden eller presentationer och innehåll. Det kan vara både strukturerade möten eller en kollega som ber någon kika snabbt över axeln.

Vi ser designkritik som en metod för samarbete och utgångspunkten ska vara att hjälpa, inte att sätta dit någon.

Hur kan ni införa designkritik i ert team? 

Det första steget för att lyckas implementera designkritik i ert team är att medvetet arbeta fram en bra feedbackkultur. Det vill säga säkerställa att ni har en kultur som grundar sig i öppenhet, tillit och att det finns en psykologisk trygghet. Ju tryggare ditt team är desto modigare, sårbarare och ärligare kommer de vara,  vilket kommer leda till bättre resultat.

Du och ditt team behöver skapa en rutin för feedback – till en början förslagsvis varannan vecka eller en gång i månaden, det kan räcka med 40-60 minuter åt gången. En fördel med en bra struktur är att det finns möjlighet att revidera arbetet med marginal inför leverans. Det kommer också främja transparens och en fortsatt gemensam målbild. Med en feedbackstruktur minimerar ni också riskerna att budget, omfattning eller avgränsningar av arbetet överskrids.

Hur kommer man igång med designkritik i praktiken?

Det är fördelaktigt att hålla designkritik i en mindre grupp så alla får möjlighet att komma till tals. Innan du börjar är det bra att strukturera upp deltagandet och rollerna för att tiden ska bli så effektiv som möjligt. Bra roller att ha med är en presentatör som håller i mötet och som introducerar lösningen och syftet, en antecknare som antecknar det som kommer upp i mötet. En facilitator som kan hålla tiden, som delar ut ordet och som skapar samspel i gruppen. Slutligen såklart en eller flera designkritiker.
Den eller de som ska ge kritiken kan exempelvis vara andra designers, beslutsfattare eller experter inom området eller sakfrågan. Jobbtitlar och hierarki är mindre viktigt, se till att personerna som medverkar har förståelse för syftet med arbetet, kan ge konstruktiv feedback och som förstår den kreativa processen. 

Tips på hur ett upplägg kan se ut

Intro (5 min): Poängtera att alla är där för att hjälpa. Det kan vara bra att påminna, eller gå igenom, hur man ger värdefull feedback.

Presentation (10 min): Berätta om bakgrunden och målet med lösningen. Se till att det finns avgränsningar, vad vill du ha/inte ha feedback på? Hur har du löst utmaningen? Vem designar du för? Berätta vad du gillar men också vad du är osäker på.

Feedback(20 min): Kritiker(na) reflekterar individuellt, för att sedan en och en presentera sina tankar.

Outro(5 min): Summera vad ni kommit fram till. Tacka för kritiken och feedbacken och boka förslagsvis in nästa tid för designkritikmöte.  

Bli grym på att ge värdefull feedback

För dig som som ger feedback är det viktigt att förstå vad syftet och målet är samt vem lösningen är designat för. Vilket eller vilka problem är designen ämnad att lösa? Utan dessa förkunskaper är det svårt att ge en rättvis bedömning. Var specifik och rak om du kan och ge feedback på det som går att påverka och förändra. Försök också lyfta både positiv och konstruktiv feedback för att vidareutveckla det som är bra och belysa eventuella utmaningar.


Känner du igen dig i någon av dessa beskrivningar?

Dumsnäll - Du lindar in feedbacken av omtanke för den som ska ta emot den. Hamnar du här kan det vara för att du är rädd att såra, problemet med detta är att feedbacken blir otydlig och då minskar chansen till förändring och utveckling.

Falsk - Om du ger feedback som varken är rak eller med omtanke blir det mer en manipulativ oärlighet -som när någon pratar bakom ryggen om en annan person. Detta kan göra att du kan upplevs som falsk.

Elak - Kritik som är rak utan omtanke kommer vara väldigt obehaglig att ta emot, det finns en risk att du uppfattas som elak.

Total uppriktighet - Ger du feedback som både är rak och omtänksam så har du en total uppriktighet – feedbacknirvana. Detta kommer föra designens utveckling framåt. Det är detta vi siktar på! 

Tips på att ta emot feedback

Du som tar emot feedback, fundera på vad du vill ha feedback på. Lyssna - tänk att du ska prata på lite som möjligt, men ställ specifika frågor om du vill ha specifika svar.
Var öppen och undvik att hamna i försvarsställning. Det kan vara utmanande och ofta är den rädslan kopplad till våra mänskliga behov att vilja vara omtyckt, kompetent och värdefull. Du som designer har lagt ned tid och engagemang i ditt arbete, men det är viktigt att komma ihåg att försöka separera dig och din prestation från kritiken, försöka att koppla bort det känslomässiga bandet. Om kritiken är i välmening handlar det om kundens, affärens och användarens nytta.

Hur mottaglig är du?

Ett knep är att tänka på feedback som en riktigt fin gåva. Långt ner på trappan hamnar man i försvar och vill ge en förklaring. Längre upp på trappan förstår du feedbacken och är öppen för förändring. Var uppmärksam på när du hamnar i försvar och slår ifrån dig under en designkritik. Det är mänskligt att trilla dit men det kommer inte att hjälpa dig att lösa uppgiften, och inte heller att utvecklas.

Vad ska man göra med feedback?

Svaret är inte enkelt, men ett första steg är att bearbeta feedbacken. Diskutera vidare med teamet och tänk att feedbacken kan vara hjälpsam för projektet, kanske hittar ni nya vägar att utforska. Det är värt att nämna att feedback inte alltid behöver vara den absoluta sanningen, det är trots allt en eller flera personers åsikter eller uppfattningar.

All feedback behöver inte ageras på, inte heller avfärdas eller slängas. I slutändan är det du eller ditt team som bestämmer vad ni vill göra med den. 

Vill du ha hjälp att komma igång? 

Vi hjälper ofta designorganisationer att börja arbeta med eller utveckla sin feedbackkultur, såväl med samarbetsfeedback som designkritik. Hör av dig till vår säljchef, [email protected] så startar vi samarbetet efter din organisations förutsättningar och mål. 

 

Tillit och snällhetskultur har format oss på Antrop

På Antrop beskriver vi oss som en snäll arbetsplats byggd på välvilja till våra medmänniskor. Ärlighet, hjälpsamhet, tillit och respekt är viktigt i vår snällhetskultur. Men också att vi ställer höga krav på varandras insats. Det är snällt att hjälpa varandra nå högt uppsatta mål och att bli bättre genom feedback.

Som Antropare ska man kunna vara sitt bästa jag på jobbet. Det är mycket mer än att vara i framkant inom sitt expertisområde. Det handlar också om personlig utveckling. Att förstå sig själv och sitt samspel med andra. Att våga vara sig själv.