Världens klädproduktion dubblerades mellan år 2000 och 2015. Under klimatkonferensen COP26 i Glasgow lovade företrädare för den globala modeindustrin att öka takten på klimatarbetet. Kraven på reducerade utsläpp från modeindustrin har ökat, och nu siktar man på att uppnå en halvering av utsläppen till 2030, med målet att nå nettonollutsläpp senast 2050.
Så – hur kan vi arbeta med modeindustrin för att möta de här målen?
Återvunna material är inte lösningen för klädbranschen
Ofta lyfts återvunna material fram som den cirkulära lösningen på vår ständiga längtan efter något nytt i garderoben. Men eftersom återvinningsprocesserna kräver stora mängder energi och kemikalier minskar klimatpåverkan endast med 5-10 procent när man använder återvunnen fiber i en ny produkt, jämfört med att använda jungfrulig fiber, alltså material som används för första gången. Att fortsätta i slit-och-släng-snurran men köpa plagg av återvunna material är alltså inte lösningen. Istället behövs insatser för att minska konsumtionen av nya kläder samt att öka livslängden på de som finns.
I genomsnitt köper vi 60 procent mer kläder idag än vi gjorde för 15 år sedan, samtidigt som vi behåller plaggen hälften så länge. Dessutom uppskattas det att nästan mer än hälften av alla kläder som produceras slutligen bränns eller deponeras inom ett år efter att de tillverkats. Ett sätt att radikalt minska resursuttag och miljöpåverkan som uppstår med klädkonsumtionen är längre användning av varje plagg, och därigenom minskad nyproduktion.
Insamling och sortering en förutsättning för cirkulation
En förutsättning för att kläder ska kunna cirkuleras är insamling och sortering av plagg som inte längre kommer till användning hemma i våra garderober. Ideell second hand står idag för merparten av textilinsamlingen i Sverige, närmare bestämt 38.000 ton per år. Detta skapar ett stort värde för samhället, men av de enorma volymer som samlas in är det endast ca 20 procent som säljs eller förmedlas inom Sverige och upp mot 80 procent går på export. Det saknas helt enkelt kapacitet och resurser för att kunna sortera de enorma volymer som kommer in. Dessutom är kvalitén på kläderna för låg för att åter kunna cirkulera på den svenska marknaden.
Hur kan ett ökat samarbete mellan aktörer i branschen skynda på omställningen?
Så samtidigt som vi i Sverige behöver öka andelen återbruk (och minska andelen nyköp) exporterar vi kläder som inom en snar framtid behöver ingå i den cirkulära klädindustrin. Vilka möjligheter, behov, hinder och potentiella samarbeten mellan kommersiella och ideella aktörer kan vi se framåt? Det vill vi undersöka i en serie workshops med målet att hitta nya former för samarbete och påskynda övergången till cirkulär ekonomi.
Samtidigt som vi i Sverige behöver öka andelen återbruk och minska andelen nyköp exporterar vi kläder som inom en snar framtid behöver ingå i den cirkulära klädindustrin. Vilka möjligheter, behov, hinder och potentiella samarbeten mellan kommersiella och ideella aktörer kan vi se framåt?
Linda Glad, hållbarhetdesigner, Antrop
Tre workshops på temat cirkulärt mode
Tillsammans med ideella aktörer och producerande klädföretag har vi arbetat i workshops där vi har undersökt hur vi kan skapa nya cirkulära möjligheter och skynda på omställningen.
– Till den första workshopen bjöd vi in välgörenhetsorganisationer från Sverige för att samskapa med oss utifrån de här frågorna, berättar Linda Glad, cirkulär tjänstedesigner på Antrop.
Stockholm Stadsmission, Röda Korset Sverige, Björk & Frihet, Myrorna, Erikshjälpen och Brödet och Fiskarna, deltog och hjälpte oss att förstå att efterfrågan på begagnade plagg är för låg. En stor del av de kläder som välgörenhetsorganisationerna samlar in hamnar utomlands, där plaggen i bästa fall säljs och i sämsta fall deponeras.
Det är alltså avgörande att klädindustrins aktörer samarbetar för att skapa tjänster och främja beteendeförändringar som ökar efterfrågan på second hand.
Skapa tjänster och främja beteendeförändring för mer second hand
I det andra textil-labbet utforskade vi vidare hur man kan öka värdet av de insamlade plaggen inom Norden. Tillsammans med ideell sektor och klädföretag som Lindex, H&M, Stadium och &Other Stories arbetade vi med att besvara frågan:
Vilka önskade förändringar kan sortering på varumärke leda till?
I nästa Textil-labb som går av stapeln den 14 december kommer vi att fokusera på hur Sortering av insamlade textilier, med maximal avsättning för alla delar av det insamlade materialet och för alla inblandade parter skulle kunna testas under 2022 och hur ett sådant projekt skulle kunna påbörjas och finansieras.
– Det är en stor och komplex utmaning som kräver systemperspektiv samtidigt som det innebär konkret påverkan på involverade aktörers dagliga verksamhet. Vi på Antrop vet att det inte går tänka sig fram till rätt lösning. Vi behöver vi lära oss genom att så tidigt som möjligt testa oss fram, berättar Linda Glad.
Vill du vara med i textillabbet den 14 december?
Arbetar du med att skapa en mer cirkulär modeindustri? Vi vill gärna samarbeta med fler aktörer för att komma framåt i arbetet. Temat för nästa labb är:
Sortering av insamlade textilier, med maximal avsättning för alla delar av det insamlade materialet och för alla inblandade parter
Kontakta oss gärna för att arbeta tillsammans kring de här frågorna.
