Hur designar vi ett hållbart skolmatssystem? Och använder lärdomarna för att ställa om hela systemet för livsmedel så att vi kan nå de globala hållbarhetsmålen? Det var utgångspunkten när vi påbörjade arbetet, tillsammans med Livsmedelsverket och Vinnova, med att kartlägga och innovera skolmatssystemet i Sverige. Nästa steg är att ta fram de konkreta lösningarna tillsammans med fyra utvalda kommuner.
Kund: Livsmedelsverket + Vinnova
Vi arbetade med: Systeminnovation, Policydesign
Vad skulle hända om vi använde skolmåltidssystemet som en innovationsplattform för att lösa utmaningar kopplade till klimat, folkhälsa och social rättvisa? Tänk om vi kunde bestämma att vi i svenska skolor bara serverar mat som är bra för hälsa och miljö. Det skulle öka efterfrågan på hållbart producerade livsmedel. Tänk om alla elever i Sverige fick lära sig om hållbar utveckling genom skolmåltiden? Så att de förstår att deras generation verkligen kan göra skillnad.
Visionen med projektet “Ett nytt recept för skolmåltider” är att alla barn i Sverige ska få god och hållbar skolmat. Det är Livsmedelsverket som samordnar och Vinnova som finansierar projektet. Antrop bidrar med metodik om tjänstedesign, systeminnovation och policylab. Det är metoder som är användbara för att skapa den förändring som behövs. Inledningsvis har vi tagit fram fördjupade insikter kring olika målgrupper, kartlagt hela skolmåltidssystemet och identifierat de regler, styrdokument, arbetssätt och rutiner som hindrar och stödjer ett hållbart skolmåltidssystem idag. Alla dessa komponenter som utgör systemet visualiseras i en systemkarta. Utifrån systemkartan kan vi också identifiera viktiga så kallade hävstångspunkter, alltså punkter där vi kan göra förändringar som påverkar hela systemet.
“Det har varit en otroligt spännande utmaning att tillsammans med Livsmedelsverket och Vinnova kartlägga Sveriges skolmåltidssystem. Det blir tydligt vilka utmaningar och möjligheter som finns i systemet när vi ser det framför oss.”
Erik Hammarström, projektledare, Antrop
Att kartlägga ett komplext system som det kring skolmåltiderna kräver research. Alla olika hållbarhetsaspekter och delar av systemet behöver täckas in. I projektet arbetar vi därför med allt från mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolrestaurang och skolkök, till logistik och minskat matsvinn. Det kan också handla om bönders förutsättningar för att producera hållbar mat som i sin tur efterfrågas och upphandlas av kommunerna.
I researcharbetet har över 80 intervjuer genomförts med bland annat elever, skolchefer och måltidskockar, lärare, föräldrar, rektorer, politiker, matproducenter och branschorganisationer vilket har resulterat i nya insikter. Att arbeta behovsdrivet med en innovationsprocess ger ofta nya perspektiv.
– Det här är en ny metod för oss på Livsmedelsverket, att experimentera fram nya lösningar tillsammans med andra, sa projektledaren Ulrika Backlund när projektet lanserades.
På nationell nivå kan vi till exempel behöva skruva på läroplaner eller regler för upphandling och livsmedelshantering, eller ta fram nationella mål och strategier för att ge skolor och näringsliv förutsättningar för att arbeta hållbart.
Projektledaren Ulrika Backlund när projektet lanserades
Under året som gått har flera myndigheter tillsammans identifierat viktiga områden att ta itu med för att systemet runt skolmåltiderna ska bli mer hållbart. Nu ska de tankarna prövas i praktiken i fyra kommuner. Munkedal, Hofors, Vallentuna och Karlstad valdes ut bland 25 sökande, då de har olika utmaningar och bedöms ha goda förutsättningar att kunna förändra sitt skolmåltidssystem.
Det handlar bland annat om smartare upphandling av hållbara livsmedel, att öka kompetensen om hållbar mat på alla nivåer – från politiker till pedagoger – och om att involvera eleverna mer.
Resultat och lärdomar från de fyra kommunerna ska användas när projektet skalas upp.
