
Hur kommer det sig att du snöat in så totalt på AI?
– Jag tror att det bottnar i en livslång drivkraft att göra saker bättre och effektivare. Jag har försökt att automatisera det tråkiga och optimera det komplexa, ofta genom att lägga mer tid på att bygga en lösning än att göra saken manuellt. När ChatGPT 3 lanserades förändrades allt. Plötsligt fanns inga gränser längre. Det jag tidigare bara fantiserat om blev verklighet över en natt.
Hur använder du AI i designprocessen?
– Jag använder det i alla delar.
– Tidig research: Jag bollar upplägg för intervjuer, genererar frågemanus, transkriberar testresultat och analyserar mönster mellan intervjuer. AI hjälper mig ta fram presentationsstrukturer baserat på kvalitativ analys och plocka ut relevanta citat från timslånga inspelningar.
– Konceptutveckling: Här skapar jag scenarion, framtidsberättelser och workshopmaterial. En favorit: låta kung Carl Gustaf läsa upp ett framtidsscenario som workshopgruppen precis jobbat fram. En rolig twist som gör abstrakta koncept mer levande.
– Designfas: Förutom Figmas inbyggda AI-funktioner använder jag kodverktyg som Claude Code, V0 och Lovable för att generera design som inspiration. Ofta bygger jag proof-of-concepts för att visa att något faktiskt är tekniskt möjligt, särskilt när beställare eller utvecklare hävdar att något är svårt.
– Jag har byggt över 70 appar. Det mesta handlar om att utvinna strukturerad information ur ostrukturerad data: tolka foton, analysera PDFs, omvandla talade meddelanden till ärenden. Det är här språkmodellernas verkliga kraft ligger.
Claude eller ChatGPT?
– Jag använder främst Claude, och av en speciell anledning: integritet. Jag vet att AI varken har själ eller medvetande, det är bara en motor som föreslår nästa bokstav. Men Claude står för något. När jag ber om feedback får jag ärliga svar, inte inställsamt tillmötesgående. ChatGPT använder vi som familjekonto för snabb informationssökning. Gemini tar jag till vid komplexa frågor med mycket input, eller när jag bygger mot Google-tjänster.
Vad tror du att många ännu inte har förstått?
– Att det är galet lätt att bygga med AI. Jag går från idé till fungerande fullstack-lösning på minuter, ibland timmar. Många beställare ser fortfarande AI som något svårt som kräver specialkompetens och innovationssprintar. Men det är något vi borde jobba med hela tiden.
Vilka risker ser du med AI?
– Det händer att jag itererar en hel förmiddag bara för att inse att allt är värdelöst och jag måste börja om. Det är balansgången – att inte bli blind för när jag faktiskt gör något bättre själv. Men de riktiga riskerna ligger på en annan nivå: hur modellerna tränas, biaserna som byggs in, energiförbrukningen från enorma datacenter, koncentrationen av makt till några få tech-företag. Och det existentiella hotet. Vi kanske sågar av grenen vi sitter på.
– Ändå är jag optimistisk. Antingen räddar AI världen genom att lösa våra stora problem, eller så blir det katastrof. Spännande. Vi får se. Men jag tror på det positiva.
Vad skiljer hur du samarbetar med en AI-kollega jämfört med en mänsklig kollgega?
Jag har mindre tålamod med AI än med kollegor. Jag är kortare, rakare, ibland arg när den inte beter sig – då blir det versaler. Jag behandlar den som en miniräknare, ett verktyg, inget annat.
Har du något inspirationstips?
Ja! Läs Ray Kurzweils “The Singularity is Nearer” Hans positiva framtidsvision känns både fascinerande och trovärdig, med tanke på hur rätt han haft om tidigare teknikskiften.
Och så den obligatoriska frågan till alla AI-entusiaster: När tror du AI tar över världen/blir smartare än alla människor?
– 2030-2035
Tack Erik (och Claude som vi gissar hjälpt till med svaren)!





