Hej Ellen! Hur kommer det sig att du blev UX-designer?
– Jag har alltid älskat att rita och skapa saker, mycket tack vare min pappa som både var konstnär och illustratör, så jag när jag var liten trodde nog alltid att jag skulle jobba med något kreativt i framtiden. När jag blev äldre blev jag mer intresserad av digital design, samtidigt som jag är en social själ som är nyfiken på människor. Så kombinationen av kreativitet, människor och teknik ledde mig till UX-designerrollen.
Sen har en av mina hjärtefrågor alltid varit att jag tycker att saker ska kunna vara snygga och praktiska samtidigt, varför måste man välja? Det sammanfattar UX-design för mig.
Du har under dina år på Antrop jobbat med så många olika kunder, som Landshypotek, Volvo, Svea Solar, Swedbank och TUI. Vilken av alla målgrupper du har designat saker för har stuckit ut mest?
– Jag tycker de alla har stuckit ut på olika sätt! En av de roligaste sakerna med att vara konsult är att man får hoppa runt mellan olika branscher med användare som har helt olika behov och intressen. Landshypotek Bank har varit intressant med gårdsägare som äger skog och mark, vilket är långt från min verklighet som växt upp i Stockholm. Mina vänner tycker det är roligt att just jag av alla i vår kompiskrets har fått en “skogsprofil” inom jobbet.
Vad är den största skillnaden, som designer, på Trainee-Ellen och den erfarna designer du är idag?
– Den största skillnaden är att jag lättare ser mönster i utmaningar och kan använda mina tidigare erfarenheter effektivare. Jag tycker jag är bättre på att sätta mig in i kundens behov fortare, men också att utmana och ställa bättre frågor om var vi vill gå. Men känslan för färg och form har suttit sen trainee-dagarna, även om dagens Ellen är lite snabbare.
Vad skulle vara ett drömprojekt för dig?
– Jag är en second hand-fantast med ett starkt intresse för kläder och kan nörda ner mig in i detaljer som olika textilmaterial och snitt. Så det hade varit väldigt roligt att jobba med på något sätt! Kanske att hitta lösningar för att nå och hjälpa personer som fortfarande tycker det känns svårt att handla second hand online. Annars är jag väldigt road av språk, så det hade varit spännande att jobba med något språkverktyg och hitta nya kreativa sätt för att engagera och lära ut.
Du är burleskartist på fritiden med ett alter ego som uppträder med olika dansnummer – vad är det bästa med det?
– Att det är jätteläskigt! Jag tycker det är ett roligt sätt att utmana min scenskräck. Annars är det absolut bästa att det är en så otroligt bred och normbrytande konstform. Order burlesk kommer från italienskans “burla” som betyder att göra narr av. Så många centrala teman inom dansen är politik, feminism, sexualitet och identitet. Jag älskar att det är så stärkande och frigörande.
Finns det några gemensamma nämnare mellan rollen som UX-designer och det du gör inom burlesken?
– Ja faktiskt! Att de båda har en designmetodik med koncept, prototypande och iterationer. Inom burlesken så är man lite av ett enmannaband, där man sätter koncept, klipper låtar, skapar kostym och koreografi. I båda rollerna tänker jag på vad jag vill förmedla för känsla till mottagaren och hur jag vill leda dem, oavsett om det är genom ett digitalt flöde eller en berättelse på scen.
En av dina styrkor som designer är din kreativa förmåga – vad är ditt bästa tips för att träna sin kreativitet?
– Jag tror som mycket annat att kreativitet är en muskel, det viktigaste är att bara göra det och att inte ha förväntningar över att det alltid måste bli perfekt direkt. Min favoritmetod för att öva är att inspireras av och blanda saker som egentligen inte bör höra ihop. Det gör att ens perspektiv växer och man hittar lösningar som man annars inte hade tänkt på.
Det går nästan inte att ha en intervju utan att nämna AI. Jag vet att du har tänkt mycket på bias när det gäller AI. Vad tycker du är en designers ansvar när det gäller det?
– Jag tycker att vi som UX-designers har ett ansvar av att vara medvetna om att det finns bias och jobba emot det då vår roll innefattar att skapa inkluderande design för alla. AI speglar allt innehåll som finns på internet, men om en stor del av källmaterialet använder exempelvis historiska fördomar och västerländska perspektiv kommer AI repetera och förstärka dessa. Jag tror att källkritik där man kontrollerar källor manuellt, ber AI kritisera sina egna slutsatser (i genusperspektiv eller andra), formulerar sina egna prompts på olika sätt och testar flera olika modeller kan vara sätt att jobba emot bias.
Tack Ellen!
