Få kan ha missat att FN:s klimatpanel, IPCC*, släppte sin senaste och mest omfattande klimatrapport hittills i början av augusti. Rapporten innehåller det senaste från vetenskapen kring vår planets mående. Slutsatserna blir allt tydligare, och allt mer alarmerande, eftersom kunskapsläget för klimatförändringar och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan har blivit väsentligt mycket bättre.
6 viktiga slutsatser från rapporten:
1. Stärkta bevis för klimatförändringarna.
Alla studier visar en sammanhängande bild av en allt varmare och våtare värld. Bevisen för klimatförändringar består av gedigna studier. Dessa visar förändringar i atmosfären, havet, kryosfären och biosfären.
2. Framtiden är redan här
Klimatförändringarna är redan synliga. Det extremväder, torka, skyfall och orkaner, som flashar förbi i våra nyhetsflöden allt oftare beror på klimatförändringar. Extremväder kommer fortsätta öka, både i frekvens och intensitet.
3. Människan är orsaken
Det råder ingen tvekan om att det är vi människor och vårt användande av fossila bränslen som är huvudorsaken till klimatförändringarna.
4. Tröskeleffekter i flera klimatsystem
Vi närmar oss tröskeleffekter, det vill säga att vi redan har belastat flera delar av klimatsystemet så hårt att de är nära att kollapsa. Systemet tål mycket och förändring kommer inte alltid snabbt, men till slut nås gränsen och systemet kollapsar. Efter en sådan kollaps kan systemet inte återhämta sig eller återgå till det som en gång var. Det är faktiskt lika dramatiskt som det låter. Exempel på tröskeleffekter är polernas smältande isar som vid en viss avsmältning inte kommer tillbaka. Eller att regnskogen i Amazonas övergår till en savann när trycket från avskogning blivit för stort. Dessutom betyder smältandet av Arktis isar ytterligare konsekvenser för oss, såsom havsnivåhöjningar. Den smältande permafrosten i Sibirien frigör samtidigt stora mängder metan och Amazonas regnskogar kommer nå en gräns då den inte längre kan ta upp mer koldioxid än den läcker. Flera system på vår planet är alltså i rubbning.
5. Det blir varmare, men hur varmt?
1,5 gradersmålet antogs i Paris 2015 av världens ledare, eftersom forskning visat att vi behöver hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader från förindustriell nivå för att slippa de största och allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna. Enligt den nya rapporten riskerar vi att passera 1,5-gradersmålet inom 10-20 år. Det är tidigare än prognoser visat. 1,5 gradersmålet är ett viktigt, men oerhört svårt mål att nå eftersom utsläppen fortsätter att öka.
6. Läget med Golfströmmen?
Golfströmmen för varmare vatten från Mexikanska golfen mot Grönland. Det gör det möjligt för oss i Norden att leva här. Om inte Golfströmmen funnits hade vårt nordiska klimat varit detsamma som i Alaska. Det varmare vatten som Golfströmmen för med sig till våra breddgrader gör att vi får mer behagliga vintrar och längre somrar. Om den kollapsar är det inte svårt att tänka sig att det skulle få enorma konsekvenser för oss. Enligt den senaste klimatrapporten indikerar vetenskapliga studier tack och lov att Golfströmmen inte påverkats särskilt mycket än och att större påverkan ligger åtminstone ca hundra år fram i tiden. Men motstridiga uppgifter har kommit från klimatforskningsinstitutet i tyska Potsdam i en uppmärksammad artikel. De hävdar att Golfströmmen faktiskt är påverkad och på väg att kollapsa. Huruvida den livsviktiga Golfströmmen påverkas av klimatförändringarna verkar forskarna alltså inte vara överens om.
“Det kan kännas både tröstlöst och frustrerande. Klimatångest på helt nya nivåer. Då är det viktigt att tänka på att än är det faktiskt inte game over.”
Sarah Isaksson, Head of Sustainability, Antrop
Inte game over
Budskapet är tydligt. Det är hög tid för oss att få stopp på denna rullande stenbumling i nedförsbacke som våra utsläpp kan liknas vid. Det kan kännas både tröstlöst och frustrerande. Klimatångest på helt nya nivåer. Då är det viktigt att tänka på att än är det faktiskt inte game over. Men det är sannerligen upp till både kamp och bevis. Vi behöver skapa stora avgörande trendbrott i dagens utveckling för att lyckas minska utsläppen. Och här finns det några ljusglimtar:
Klimatstriden har flyttat från gatorna till domstolen
Det är både Norge och Shell exempel på. Shell förlorade i maj i år mot anklagelserna om att ha bidragit till klimatförändringarna i en nederländsk domstol. Shell som är en av världens största utsläppare dömdes till att minska sina koldioxidutsläpp med 45 procent fram till 2030 (jämfört med deras nivåer 2019). Norge har nyligen blivit anmält av klimataktivister till Europadomstolen för att de inte tar tillvara de ungas och kommande generationers hälsa när de godkänner ytterligare oljeutvinning i Barents hav. Att företag och stater ställs till svars på detta sätt är något nytt. Shell hålls exempelvis även ansvariga för vad deras kunder gör med oljan. Detta trendbrott ger möjlighet till ny praxis inom klimaträttvisa och skyndar på omställningen.
Döden för fossila bränslen
Fossila energikällor ska fasas ut och är på väg att ersättas med bland annat grön elenergi. Både industrin och transportsektorn elektrifieras. Det är en viktig aspekt för att vi ska nå klimatmålen. Det händer massvis inom detta område just nu. Vi ser också allt tuffare utsläppsregler för bilar och högre skatter för fossila bränslen generellt.
Klimatbudgetar in the making
För några år sedan var de flesta fortfarande inne på att “det går inte att tvinga företag eller individer att ställa om eller ändra sina beteenden”. Det var till och med kontroversiellt att försöka få kollegorna att äta vegetariskt på jobbet. Nu låter det annorlunda. Grundpelaren i EU:s klimatpolitik består just av regler och klimatbudgetar. Bland annat genom handeln med utsläppsrätter där företag, såsom stora utsläppare inom energi- och industribranschen, måste betala för sig genom att köpa utsläppsrätter. Priset på dessa inom EU:s handelssystem har också blivit väsentligt mycket dyrare på några år.
EU har också kommit överens om en taxonomi som tvingar större företag att redovisa hur väl de förhåller sig till klimatmålen i Parisavtalet. Det går fortfarande för långsamt men regleringar som spänner över flera länder ger stora effekter och är viktiga.
Lönsamt att haka på omställningen
Grönare teknik kan inte ensamt lösa klimatfrågan. Det krävs även beteendeförändringar. Om det är forskarna också eniga, och även kunderna kräver mer av företag. Det är fortfarande svårt att leva utifrån ett ekologiskt fotavtryck som faktiskt inte tär på vår planet. Men alltfler har en vilja att göra just det. Vi ser också att investerare premierar hållbara initiativ och kan räkna med att det inte bara är fossila bränslen som kommer fasas ut inom en snart framtid utan även ohållbara investeringar. Vill du som företag ta del av de stora satsningarna under kommande år, ja då måste du agera hållbart.
Men vad ska vi göra?
Den stora knäckfrågan är: Vad kan vi göra? Jobbar du i ledande position på ett företag, med affärsutveckling eller hållbarhet? Eller kanske som produktutvecklare, eller med tjänstedesign? Ja, då har du förhoppningsvis redan ställt dig den frågan. Svaret är komplext. Men en sak vi vet säkert är att det inte handlar om enskilda aktiviteter, som vegetarisk lunch på jobbet eller ens hållbarhetsrapportering. Nu behöver vi verkligen förstå kärnan i det vi säljer eller producerar. Vi behöver innovera våra affärsidéer om och om igen under de kommande åren.
Därför behöver vi ha koll på vad det är vi uppmanar våra kunder och användare till för livsstil. Vad bidrar vi till egentligen? Hur kan vi innovera i varje del av vår tjänst eller produkts kedja för att bidra till en bättre värld? Det är inget lätt jobb – men vi har allt att förlora och samtidigt allt att vinna. Att luta sig tillbaka eller gripas av panik är inget alternativ.
Vi har gjort det förut
För att återknyta till IPCCs tidiga år i början av 90-talet så kan vi konstatera att vi har klarat stora utmaningar med vårt klimat tidigare. Under Agenda 21 var ozonhålet det största hotet. En global kraftsamling gjordes och det har börjat återhämta sig. De ansträngningar vi gjorde för att minska utsläpp av ädelgaser som freon från kylskåp har givit resultat. Vi har alltså gjort det förut. Nu ska vi göra det igen!
Sarah Isaksson
Sarah Isaksson har läst in sig på IPCC-rapporten och trendspanat kring de ljusglimtar för att vända utsläppskurvan som sker just nu. Tillsammans med Antrops beteendevetare, strateger och designers hjälper hon dig gärna att komma vidare med din organisations satsning på hållbarhet.
Här kan du läsa mer om hur du kan designa för hållbarhet.
