Tillgänglighet – måste jag bry mig om det?

Alla pratar om tillgänglighet, nya regler och viktiga datum att känna till. Men många undrar vad som egentligen gäller för just deras företag. Är det bara myndigheter och offentlig verksamhet som måste följa reglerna, eller påverkas även andra? 

Antrops UX-designer och tillgänglighetsexpert Sara Wennersten reder ut begreppen, och vad du behöver göra för att anpassa er webb eller app så att den inkluderar alla.

Tillgänglighet gör den totala kundupplevelsen bättre

Nej, det är inte lag på att alla företag måste följa de direktiv för tillgänglighet som finns i WCAG 2,1*. Men det är en bra idé för varje företag och organisation att ha koll på dem, och att förstå vad en klassificering enligt A, AA eller AAA innebär. Står ni inför en redesign eller nyutveckling av er webb är det definitivt mödan värt att lägga extra krut på att göra den tillgänglig – det vinner ni på i längden.

Sara Wennersten

är UX-designer på Antrop med stor erfarenhet av att arbeta med tillgänglighet utifrån olika perspektiv i digitala miljöer.

Här kan du läsa mer om hur vi jobbar med UX-design och Digital design på Antrop.

Att anpassa webben så att så många som möjligt kan ta del av ert material ger en bättre upplevelse med snabbare och enklare användning, även för den stora massan. Så även om ni inte omfattas av alla lagar och regler, än, har ni allt att vinna på att tänka på de här frågorna redan nu.

Tillgänglighet i praktiken

Tillgänglighet handlar om att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Förr var det vanligt att webbplatser bara riktade sig till den stora målgruppen med personer utan särskilda behov eller funktionsnedsättningar. Med ett tillgänglighetsperspektiv ser vi nu i större och större utsträckning till att informationen är till för alla.

Men vilka är det vi ska ha i åtanke när vi tänker tillgänglighet – och vad kan det i praktiken innebära för hur vi utformar våra digitala tjänster? Här är några av de viktigaste faktorerna vi tar hänsyn till när vi anpassar digitala tjänster och gör dem tillgängliga. 

  • Syn

Handlar inte bara om synskadade eller blinda personer. Det kan också innebära svårighet att skilja färger åt eller se kontraster. Då blir inte skillnaden tillräckligt stor mellan de vanliga ikonerna och där snyggt utgråade varianterna som ska visa att de är inaktiva. Därför måste du ha goda marginaler för kontraster.

Många äldre behöver förstora texten för att kunna läsa. Förutom det självklara att välja rätt teckenstorlek för respektive, behöver även funktionaliteten stödja inzoomning.

Att montera text direkt i en bild kan vara snyggt, men ger inte bra tillgänglighet. Lägg den på en färgad platta och ha alltid både image-taggar och bildtext under viktiga bilder, så säkrar du att informationen kan bli uppläst. Du behöver också tänka på att ge länkar och dokument logiska rubriker av samma skäl.  

  • Hörsel

Lägger du ut en påkostad video där all information visas, texta då den så att även de med hörselproblem kan ta till sig budskapet. Omkring 1,5 miljoner människor i Sverige har nedsatt hörsel.

  • Motoriska svårigheter 

Det finns många bakomliggande faktorer som ger motoriska funktionsnedsättningar, till exempel ålder eller sjukdomar som reumatism, Parkinsons eller MS. När finmotoriken inte riktigt lyder är det svårt att navigera på en otillgänglig webbplats. Som att klicka på pyttesmå textlänkar som ligger tätt ihop, eller att fingersvajpa nedåt i ett flöde där posterna ligger för tätt och man hela tiden råkar klicka istället för att skrolla.

  • Dyslexi

Dyslexi är en av våra vanligaste funktionsnedsättningar. För många dyslektiker är det tröstlöst att försöka läsa en text om bokstäverna har för snarlika former – allt smälter ihop till en hoppande sörja. Skippa de tjusiga typsnitten och håll dig till säkra varianter, så hjälper du inte bara dem med dyslexi, utan också personer med synnedssättningar.

  • Andra språk

Att ha ett annat språk räknas såklart inte som en funktionsnedsättning. Men ur ett tillgänglighetsperspektiv finns det mycket du kan göra för att göra ert material tillgängligt för fler även inom detta område. Dels kan ni skriva ert innehåll på ett sätt som är enkelt att översätta, till exempel med översättningsplugin i webbläsare. Här gäller samma regel som för hörsel: låt texter få vara just text, och inte ligga inbäddade i bilder där den inte hittas av översättningstjänsten.

Behöver vi ändra hela företagets grafiska profil?

Nej, du behöver inte börja från noll och göra om hela er visuella identitet. Men du bör göra en anpassad variant till dina digitala kanaler. 

Exempelvis, om er huvudfärg är poppig och klarröd och ni vill lägga rosa text på den – då kan ni behöva “smutsa ner” den lite, dra ner mättnaden och kanske göra den lite mörkare för att öka kontrasten. 

Eller har ni en företagsfont som fungerar superbra i print? Det behöver inte betyda att den blir lika lättläst på en dator. Kontrollera att den fungerar på webben, och överväg att använda den enbart i rubriker och välj en mer tillgänglig font i brödtext.

*WCAG 2,1 AA

WCAG är en förkortning för Web Content Accessibility Guidelines. Det är en samling internationella riktlinjer för tillgänglighet på webben. 

Webbplatser och mobila applikationer kan säkerställa att de lever upp till kraven genom att följa en särskild europeisk standard som heter EN 301 549 V2.1.2.

Tillgänglighetskraven består av fyra principer. Där står att digital service ska vara:

  • Möjlig att uppfatta
  • Hanterbar
  • Begriplig
  • Robust

Principerna har fastställts i webbtillgänglighetsdirektivet och DIGG:s (Myndigheten för Digital Förvaltning) föreskrifter.

WCAG är nu inne i version 2.1 och finns i tre graderingar, A, AA och AAA där den sista är den strängaste. Svenska myndigheter och officiella företags nyutvecklade webbsidor ska sedan 23 september 2019 följa riktlinjerna för AA. enligt lag.

Kommande viktiga datum:

Från 23 september gäller reglerna även äldre webbplatser (som offentliggjorts innan 23 september 2018)

Från 23 juni 2021 gäller reglerna även mobila applikationer